Behörighet att söka till gymnasiet

Du får söka till gymnasiet till och med det år du fyller 19 år under förutsättning att du inte redan har fått examens- eller studiebevis från gymnasiet. Gymnasieskolan är i Sverige en avgiftsfri och frivillig skolform.

Det är betygen som finns i Slutbetyget från grundskolan som man räknar Betygspoängen på, när det gäller antagning till gymnasiet. Här kan du räkna ut dina betygspoäng (som också ibland kallas för Mtv, meritvärde, eller Jmf, jämförelsetal).

Gymnasiebehörighet - Yrkesprogram
För att vara behörig till gymnasiets yrkesprogram krävs att man har godkänt betyg i:
- svenska/svenska som andra språk
- engelska
- matematik
- och dessutom godkända betyg i ytterligare 5 valfria ämnen, alltså godkända betyg i totalt 8 ämnen, vilket innebär minst 80 i Meritvärde (betygspoäng).

Även SpeciaIprogrammen med Egna ExamensmåI, som exempelvis FlygteknikutbiIdning, Tågteknikutbildning, Sjöfartsutbildning, Marinteknikutbildning och Utbildningen samiska näringar, räknas i det avseende till Yrkesprogram och där gäller samma behörighet som till de övriga yrkesprogrammen.

För att vara behörig till Yrkesdansarutbildningen, som även den hör till yrkesprogram, krävs också godkända betyg i svenska / svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra (valfria) ämnen. Men det krävs vidare även ett godkänt färdighetsprov i dans inför jury och en godkänd hälsoundersökning. Om färdighetsproven bedöms som likvärdiga ska slutbetyget från grundskolan vara avgörande för vem som får plats på utbildningen.

Gymnasiebehörighet - Högskoleförberedande program
För att vara behörig till gymnasiets högskoleförberedande program krävs att man har godkänt betyg i:
- svenska/svenska som andraspråk
- engelska
- matematik
- och dessutom godkänt betyg i ytterligare minst 9 ämnen. Det krävs alltså att man har godkända betyg i minst 12 ämnen, vilket innebär minst 120 i Meritvärde (betygspoäng).

För att bli behörig till Ekonomiprogrammet (EK), Humanistiska programmet (HU) eller Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) krävs det att eleven har godkända betyg i geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap samt i minst fem andra valfria ämnen + i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

För att bli behörig till Naturvetenskapsprogrammet (NA) eller Teknikprogrammet (TE) krävs att man har godkända betyg i biologi, fysik och kemi samt i minst sex andra valfria ämnen + i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

För att bli behörig till Estetiska programmet (ES) gäller det att ha godkända betyg, förutom svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik, i minst 9 andra valfria ämnen.

Man är behörig till INTERNATIONAL BACCALAUREATE DIPLOMA (IB) om man har behörighet till Naturvetenskapsprogrammet eller Samhällsvetenskapsprogrammet samt har tillräckliga kunskaper i engelska och tillräckliga kunskaper i övrigt för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Saknar man tillräckliga kunskaper i svenska kan man ändå antas till IB-programmet om man i övrigt uppfyller kraven.

Anpassad gymnasieskola
Elever som gått i grundsärskolan (Anpassad grundskola) kan söka till Anpassad gymnasieskolans program eller till Introduktionsprogrammens Yrkesintroduktion eller Individuellt alternativ
Det görs individuella bedömningar om eleven har förutsättningar att klara utbildningen vid Introduktionsprogrammen.

Om du saknar behörighet
Om du inte har behörighet att söka till gymnasiets yrkesprogram eller högskoleförberedande program så kan du söka till en av utbildningarna på Introduktionsprogrammen (IM).

Källor: Skollagen (2010:800) 16 kap. 29 och 31-33 §§ samt Gymnasieförordningen kap. 7 Behörighet, urval och förfarandet vid antagning.

Vad händer om en man inte har fått utbildningsplats på gymnasiet? 
Gymnasieskola är en frivillig skolform. Om man vill gå på gymnasiet men inte fick någon plats, vänder man sig till Antagningskansliet i sitt län för att få hjälp.

Det finns ingen skyldighet att gå på gymnasiet, men kommuner har ett aktivitetsansvar för ungdomar fram tills de fyller 20 år. Det innebär i praktiken att kommunen, som ungdomen är folkbokförd i, ansvarar för den som inte går skolan, jobbar eller aktivt söker jobb. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning, men kan också handla om att motivera till att skriva in sig på Arbetsförmedlingen och få stöd i jobbsökandet.

De erbjudandena som ungdomar får i olika kommuner är mycket beroende på tillgång till aktiviteter i just den aktuella kommunen. Kommunerna ska regelbundet under hela året erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Det är i första hand kommunernas KAA-ansvariga som samordnar de insatser.
Läs gärna en sammanställning på fragasyv.se/info.