På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Skoltyper

Är det någon skillnad om man söker till en kommunal, en landstingsdriven gymnasieskola eller till en friskola?

Alla skolor i Sverige, oavsett skoltyp, är skyldiga att följa skollagen, bland annat när det gäller utbildningsinnehåll och betygssättning. Vidare finns det vissa skillnader som är viktiga att känna till när man söker till gymnasiet: beroende på skoltyp kan man bli första- eller andrahandssökande; det kan också vara så att man har olika möjligheter att få ekonomisk ersättning i samband med skolgång, beroende på vilken gymnasieutbildning man läser.

Förstahandssökande eller andrahandssökande - vad betyder det?
Man kan vara första- eller andrahandssökande.
Förstahandssökande konkurrerar med sitt Mtv (meritvärde) som är summan av grundskolebetyg (samt i vissa fall lägger man i även poäng från auditions eller prov när man söker konstnärliga utbildningar, som t.ex teater, musik, dans eller spetsutbildningar).

Andrahandssökande kan bara komma in "i mån av plats" dvs när alla behöriga förstahandssökande är antagna och det finns lediga platser kvar.

Fristående skolor (ofta kallas de också för Friskolor), Kommunala och Landstingsdrivna skolor 
Till friskolor är alla elever förstahandssökande, oavsett var man är folkbokförd. Detta kallas för Riksintag.

Till kommunala och landstingsdrivna skolor är "de egna elever" (det vill säga de som är folkbokförda i samma kommun eller inom ett och samma "avtalsområde": kommuner, som geografiskt sett ligger nära varandra, går ofta samman och agerar som en kommun vad det gäller antagning till gymnasiet) förstahandssökande. Övriga elever (som inte är folkbokförda i kommunen eller i en annan kommun men inom avtalsområdet) är andrahandssökande.

Riksrekryterande utbildningar
Skolverket beviljar vissa gymnasieskolor att få möjlighet att ha Riksrekrytering (oftast på en eller några få av skolans utbildningar), dvs det är inte en hel skola utan just en viss utbildning som blir Riksrekryterande. Till Riksrekryterande utbildningar är alla sökande - förstahandssökande.

Observera att det inte alltid är nödvändigt för en utbildning att bli riksrekryterande för att få ta emot elever från andra kommuner. Om ett nationellt program eller en nationell inriktning inte finns i hemkommunen har en elev rätt att söka som förstahandssökande till utbildningen i en annan kommun. Eleven har då rätt till inackorderingsbidrag och den mottagande gymnasieskola får ersättning från hemkommunen på samma sätt som för en riksrekryterande utbildning.

Studieekonomi
Det finns även en annan sak som kanske är värd att tänka på: att gå på gymnasiet på annan ort är förknippat med extra kostnader för resor till/från skolan och eventuellt boende på skolorten eller på internat på skolan. Om vilkor för att ha rätt till kompensation för de extra utgifterna sök information om Inackorderingstillägg på www.csn.se. Allmänt gäller det att du ansöker om inackorderingstillägg hos CSN när du studerar på en fristående gymnasieskola. Grundkravet för att få inackorderingstillägg är att det program och den nationella inriktning du valt, inte finns på din hemort. Studierna måste dessutom vara på heltid. Ett annat krav är att du skulle få resa minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bodde kvar hemma. Här >> kan du läsa mer om vad som gäller när du studerar på en fristående gymnasieskola eller riksinternatskola. 

Du ansöker om Inackorderingsbidrag hos din hemkommun, om du ska läsa på en kommunal eller landstingsdriven gymnasieskola. Info om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns hemsida eller på gymnasieantagningens hemsida. Om du inte känner till adress till gymnasieantagningens hemsida, kan du hitta den via http://antagningskanslier.se där du först hittar rätt antagningskansli (genom att välja din kommun).

Kontakta Studie- och yrkesvägledare på din grundskola, på den gymnasieskola dit du vill ansöka om en studieplats på och/eller kontakta utbildningsförvaltningen i din kommun - om du har frågor om studieekonomi under gymnasiestudier på annan ort.

Lycka till med ditt gymnasieval!