Skoltyper

Senast uppdaterad 2024-11-19

Det finns vissa skillnader mellan att söka till en kommunal eller fristående gymnasieskola, bland annat när det gäller status som förstahandssökande och möjlighet till ekonomisk ersättning. På fristående skolor är alla elever förstahandssökande, medan elever som inte är folkbokförda i kommunen ofta är andrahandssökande till kommunala skolor. Vid studier på annan ort kan elever ansöka om inackorderingsbidrag beroende på vilken skoltyp de går på och om programmet finns på deras hemort.

Är det någon skillnad om man söker till en kommunal eller till en fristående gymnasieskola?

Alla skolor i Sverige, oavsett skoltyp, är skyldiga att följa skollagen, bland annat när det gäller utbildningsinnehåll och betygssättning. Vidare finns det vissa skillnader som är viktiga att känna till när man söker till gymnasiet: beroende på skoltyp kan man bli första- eller andrahandssökande; det kan också vara så att man har olika möjligheter att få ekonomisk ersättning i samband med skolgång, beroende på vilken gymnasieutbildning man läser.

Förstahandssökande eller andrahandssökande - vad betyder det?

Man kan vara första- eller andrahandssökande. Förstahandssökande konkurrerar med sitt Mtv (meritvärde) som är summan av grundskolebetyg (samt i vissa fall lägger man i även poäng från auditions eller prov när man söker konstnärliga utbildningar, som exempelvis teater, musik, dans eller spetsutbildningar). I vissa delar av landet använder man i stället för Mtv andra benämningar, t.ex betygspoäng eller jämförelsetal (Jft)

Andrahandssökande kan bara komma in "i mån av plats" dvs när alla behöriga förstahandssökande är antagna och det finns lediga platser kvar.

Fristående skolor (så kallade Friskolor)

Till friskolor är alla elever förstahandssökande, oavsett vilken svensk kommun man är folkbokförd i. Detta kallas för Riksintag.

Till kommunala skolor är "de egna elever", det vill säga de som är folkbokförda i samma kommun eller inom ett och samma "avtalsområde" (kommuner, som geografiskt sett ligger nära varandra), går ofta samman och agerar som en kommun vad gäller antagning till gymnasiets förstahandssökande. Övriga elever, de som inte är folkbokförda i kommunen eller i en annan kommun men inom avtalsområdet, är andrahandssökande.

Riksrekryterande utbildningar

Skolverket beviljar vissa gymnasieskolor att få möjlighet att ha Riksrekrytering, detta gäller oftast på en eller några få av skolans utbildningar, det vill säga - det är inte en hel skola utan endast just en viss utbildning som blir Riksrekryterande. Men kan också finnas några få gymnasieskolor på vilka alla utbildningar är riksrekryterande. Till Riksrekryterande utbildningar räknas samtliga sökande som förstahandssökande.

Vad är utmärkande för Riksrekryterande utbildningar?

Riksrekryterande gymnasiala utbildningar är antingen unika (finns bara några väldigt få, och ibland t o m en enda sådan utbilding i hela Sverige) eller speciella på andra sätt, t.ex kan elever på "spetsutbildningar" läsa universitetskurser redan på gymnasiet. Var god läs även på gymnasieguiden.se/reportage/riksrekryterande-gymnasieutbildningar

Observera att det inte alltid är nödvändigt för en utbildning att bli riksrekryterande för att få ta emot elever från andra kommuner. Om ett nationellt program eller en nationell inriktning inte finns i hemkommunen har elever rätt att söka som förstahandssökande till utbildningar i andra kommuner. Eleven har då rätt till inackorderingsbidrag och den mottagande gymnasieskola får ersättning från hemkommunen på samma sätt som för en riksrekryterande utbildning.

Studieekonomi

Det finns även en annan aspekt som kanske är värd att tänka på: att gå på gymnasiet på annan ort är förknippat med extra kostnader för resor till/från skolan och eventuellt boende på skolorten eller på internat på eller nära skolan. Om villkor för att ha rätt till kompensation för de extra utgifterna sök information om Inackorderingstillägg på csn.se.

Allmänt gäller: du ansöker om inackorderingstillägg hos CSN när du studerar på en fristående gymnasieskola. Grundkravet för att få inackorderingstillägg är att det program och den nationella inriktning du valt, inte finns på din hemort eller närmare till din hemort. Studierna måste dessutom vara på heltid. Ett annat krav är att du skulle få resa minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bodde kvar hemma.

Du ansöker om Inackorderingsbidrag hos din hemkommun, om du ska läsa på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats eller på gymnasieantagningens hemsida. Om du inte känner till adress till gymnasieantagningens hemsida, kan du hitta den via antagningskanslier.se där du hittar rätt antagningskansli genom att välja din hemkommun.

Kontakta Studie- och yrkesvägledare på din grundskola, på den gymnasieskola dit du vill ansöka om en studieplats på och/eller kontakta utbildningsförvaltningen i din kommun - om du har frågor om studieekonomi under gymnasiestudier på annan ort.

Lycka till med ditt gymnasieval!