På GymnasieGuiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Jag förstår

Tips om Studieteknik

När man pluggar är det viktigt att ha en fungerande studieteknik. Då är man effektiv och lär sig mer på kortare tid. Alla är vi olika och olika tekniker och metoder fungerar därför bäst för var och en av oss. Det gäller att hitta sin stil och ha det klart för sig vad som funkar bäst för just dig.

Dessa filmer ger dig tips och råd om hur du kan planera och organisera dina studier inför lärarledda lektioner, läxläsning och prov. Testa de tips och råd som presenteras i filmerna för att se om något eller några av dem blir till hjälp. Titta gärna på filmerna i den ordning vi presenterar dem.

Planera din studietid (1 min 35 sek)

Anteckna (2 min 40 sek)

Repetera (3 min 25 sek)

Läsa kurslitteratur (3min 41 sek)

Studera med eller utan studieteknik (4min 11 sek)

Prokrastinering - ”Konsten att förhala” (2 min 2 sek)

Vem når framgång i studierna? (2 min 18 sek)

En 2-stegs metod för att lära sig avancerade saker (1 min 22 sek)

Total tid: 21 min 14 sek. 
Spenderar du ca en halvtimme på att se alla 8 filmer, kan du i framtiden spara hundratals timmar genom att förfina din studieteknik.

Och här nere får du fler tips ... Motivation, Repetition, Organisation (om att nå framgång i sina studier)

1. Keep your eyes on the prize (om motivation, konsten att ha fokus på ett slutmål) och sätta upp delmål på vägen;
Har man vissa kunskaper i ett ämne är det oftast enklare och roligare att lära sig mer. Det gäller alltså att börja! De flesta, även tillsynes ganska tråkiga ämnen bär på något av nytta, det gäller bara att hitta ”guldkornet”. Försök att motivera dig själv till att lära dig något även om det känns motigt, t.ex. genom att se det som ett delmål på vägen mot ditt slutliga mål: att få betyg i kursen, att få gymnasieexamen och till slut att kunna jobba med det som du drömmer om.

2. Repetitio est mater studiorum (latin; betyder "Upprepning/övning är moder till all inlärning"); 
Miinnet kan grovt delas in i två delar: korttids- och långtidsminne. Korttidsminnet går över i långtidsminnet om man repeterar det man vill komma ihåg tillräckligt många gånger. De kunskaper och färdigheter som hamnar i långtidsminnet, finns där permanent och man kan plocka fram det man behöver kunna just för att utföra en viss uppgift om man har de kunskaperna eller färdigheterna i sitt långtidsminne.

3. Organisera dina studier
- så som det passar dig, men vi vill ge dig några enkla råd som vi hoppas hjälper dig att uppnå bättre resultat:

a) Hitta en miljö som du trivs att studera i (men den bör inte vara alltför mysig så att det finns risk att du somnar :-).

b) Sätt upp mål och gör ett studieschema. 

c) Lägg upp en plan: planera in raster och ge i din plan även mycket utrymme för repetition. Att det är viktigt att repetera kan man inte påpeka för ofta.

d) Ta pauser. Det är både trevligt och nödvändigt för inlärningsprocessen att ta time-out ibland. Exempel på en paus-aktivitet är: äta frukt, dricka vatten, diska, vattna blommor, vädra i rummet eller gå ut med hunden.

Hur läser man en tjock lärobok på kortast möjligast tid med bästa möjliga resultat?
För de flesta av oss passar det bättre att förstå helheten innan man går in på detaljerna. Börja därför med att läsa förord, inledning, innehållsförteckning eller de sammanfattningar som oftast finns i slutet på varje kapitel. Ögna sen igenom boken. Välj sedan det mest intressanta för dig, ett kapitel eller den del av boken (ett avsnitt) som du läser noggrant. Ta paus när du har läst igenom kapitlet en gång. Läs om kapitlet efter pausen. Markera i texten eller anteckna det viktigaste, sådant du vill minnas extra bra eller som du inte har förstått (för att kunna hitta förklaring senare på egen hand eller för att be läraren om hjälp med just den biten).

Anteckna eller inte? 
Vissa människor har mycket lättare att minnas när de antecknar. Men även om du tillhör de som inte behöver anteckna för att komma ihåg, är det aldrig fel att skriva ner ”stolpar” (eller stödord) som underlättar att repetera. Rubriker är för de flesta av oss enklare att minnas. Om du antecknar vid lärargenomgång på lektionerna eller vid en föreläsning, använd förkortningar men glöm inte att renskriva när du kommer hem eller åtminstone fylla i där du har förkortat. Bra därför att lämna mycket plats i dina anteckningar. Att renskriva kan även vara en bra form av repetition.

Knep man kan testa
I. Överraskning - t.ex. att studera på en plats du inte är van vid kan göra att kunskapen sitter bättre (testa att läsa på en parkbänk, i badrummet eller hemma hos mormor).

II. Knådning (Bearbetning) - när din hjärna har tagit emot en större mängd information är det viktigt att den bearbetas. Försök att skapa bilder av det du har lärt dig, ställ frågor till dig själv och svara på dem. Ju mer man ”knådar" kunskap desto bättre sitter den.

III. Högläsning - kan hjälpa dig att förstå bättre (testa att läsa högt för dig själv eller för någon annan).

IV. Plugga med kompis - ni kan läsa var för sig, sedan högt för varandra och sedan diskutera textens innehåll, ställa frågor till varandra och turas om att hålla ”förhör”.

Om minnet
Minneskapacitet kan tränas upp och vi kan även lära oss att bättre använda vårt befintliga minne. Det finns många olika metoder man kan prova för att förbättra sin minneskapacitet. Träningsmetoder funkar bäst på barn och unga men även vuxna kan bli bättre på att minnas saker. En vanlig metod går ut på att be någon att lägga fem saker på ett bord eller säga fem ord, som inte har med varandra att göra, och så får man se dem i några få sekunder. Sedan ska man säga eller skriva ner vad det var man såg eller hörde. Det är oftast inga som helst problem då vi lätt minns mellan 5 och 7 saker åt gången, men sedan ökar man antal objekt eller ord - och vid 10 stycken blir det oftast svårt att inte göra misstag. Genom att lägga på ytterligare en sak/ett ord till saker man bör minnas och vid stor mängd av repetition av övningen, märker man efter ett tag att man minns bättre.

För att bättre använda den befintliga minneskapaciteten, väljer vi att presentera en enkel variant som bygger på att man målar upp bilder för sitt inre. En variant eller en utveckling av den metoden innebär att man skapar ”filmsnuttar” - rörliga bilder.

Att måla upp dramatiska bilder har ofta bättre effekt. Ta därför i ordentligt när du tar fram bilderna i din fantasi. Ju absurdare bilder desto bättre blir resultat. Men även vardagliga bilder kan vara till hjälp. Exempel: du vill minnas vilka valbara kurser som din gymnasieskola erbjuder att välja emellan. Testa att föreställa dig ett skrivbord med en karta (Geografi) stor som en bordsduk på, och på den står ett foto av Familjen Hedenhös inramat i en gammaldags massiv fotoram (Historia) och en krukväxt (Biologi), en fotboll (Idrott) och en liten souvenir - en tysk flagga (Tyska).

Man skapar sig associationer, bilder som representerar vissa ord gör så att vi minns bättre. Det hjälper även ofta att skapa berättelser. T.ex. om man ska minnas att det var just ”sprayPUNKTcom" epostadress kan man i sin fantasi skapa en berättelse om att man kommer (com) in i rummet och använder färgsprej för att spraya namnet på den aktuella personen (vars namn finns i epostadressen) på väggen - då sitter mailadressen sedan i minnet som ett berg. 

Varför hjälper den metoden de flesta av oss att minnas bättre?
Jo, för att minnet är associativt, det vill säga att tanken på något leder vidare till andra saker som leder till ytterligare något - därför är det effektivt att själv bygga upp associationer och/eller minneskedjor.

Men det absolut bästa "minnesklistret" är känslor, kopplade till minnen: lyckas man koppa information till en stark och helst även en positiv känsla (för det vi minns som bäst är oftast kopplat till de positiva känslorna vi hade, när minnet skapades), är man "hemma", dvs då har man vekrligen lyckats med sin inlärning.

För ännu mer information besök Pluggkoden och Orka plugga. Lycka till med dina studier!