Senast uppdaterad 2025-09-05
Att hitta sin plats som ny elev på gymnasiet
För många elever innebär skolstarten på gymnasiet en nystart, inte bara i klassrummet utan också i det sociala. Man träffar personer från flera olika städer och skolor, och alla ställs inför dilemmat att vissa har vänner sedan innan, grupper bildas fort och helt plötsligt står man där själv. Hur hittar man nya vänner? Hur tar man plats?
– Jag minns hur nervös jag var första dagen, säger Emma, som idag går i tvåan på samhällsprogrammet. ”Man undrar ju: Kommer jag klicka med någon? Vem ska jag sitta bredvid på lunchen?”
En chans att börja om
För många unga kan det sociala kännas som en utmaning, man är osäker, saker känns pinsamt men man får inte glömma att det också är en unik möjlighet. Många ser gymnasiet som en chans att börja om – att träffa människor som delar ens intressen eller att våga vara mer sig själv än tidigare.
– I början vågade jag nästan inte prata med någon, men sen märkte jag att alla andra också letade efter nya kompisar, säger Arvid på teknikprogrammet. ”Det blev lättare när jag insåg att vi satt i samma båt.”
Tips: så hittar du nya vänner på gymnasiet
Att ta första steget kan kännas stort, men små saker kan göra stor skillnad:
- Var med på aktiviteterna i början. Det kan kännas lite nervöst eller töntigt, men det är ett enkelt sätt att bryta isen.
- Prata med någon på rasten eller i matsalen. Ett enkelt ”får jag sitta här?” kan bli starten på en vänskap.
- Våga ta initiativ i grupparbeten. Samarbeten gör det lättare att lära känna folk på ett naturligt sätt. Där kan du även visa dina styrkor och din kunskap.
- Gå med i elevkåren eller en skolklubb. Musik, idrott, spel eller teater – engagemang utanför lektionerna öppnar dörrar till nya gemenskaper.
- Var öppen för olika typer av människor. Du kanske hittar en vän i någon du inte trodde att du hade något gemensamt med.
När det känns ensamt
Det är inte ovanligt att det tar tid att hitta sin plats. Om man känner sig ensam finns det alltid stöd att få, både från mentorer, kuratorer och klasskompisar som ofta känner likadant.
För den som behöver någon att prata med utanför skolan finns också organisationer som BRIS – Barnens rätt i samhället. Dit kan barn och unga upp till 18 år vända sig anonymt för att prata med en kurator om allt från ensamhet och oro till problem hemma eller i skolan. BRIS har öppet dygnet runt via chatt, mejl och telefon (116 111), och samtalen är alltid gratis.
Vänskaper för livet
Gymnasiet är en tid fylld av förändringar, men också av möjligheter. Många av de relationer som skapas under de tre åren blir starka och långvariga. Och även om vägen dit ibland är lite skakig, så är det just i de mötena – på rasterna, i föreningarna och under insparken – som framtidens vänskaper börjar.
Gemenskap och respekt
När man börjar gymnasiet möter man ofta elever från olika bakgrunder, orter och kulturer. Det kan vara berikande, men ibland också utmanande. Att visa respekt och vara öppen för olikheter är en viktig del av att skapa ett tryggt socialt klimat i klassen.
I många skolor uppmärksammas detta genom rörelser som ”Rör inte min kompis”, en symbol för allas lika värde och mot rasism och diskriminering. Armbandet med den gula handen har blivit en påminnelse om att ingen ska behöva känna sig utanför eller illa behandlad på grund av sin bakgrund.
Sådana initiativ påminner om att gymnasiet inte bara handlar om att hitta nya vänner – utan också om att bygga en gemenskap där alla får plats.
Fritidskortet
Från och med i år, 2025, lanseras det så kallade fritidskortet. Detta fungerar som ett ekonomiskt stöd som kan användas till regelbundna aktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och olika barn- och ungdomsföreningar.
Stöd anpassat efter behov
För att kortet verkligen ska göra skillnad ges ett större stöd till barn som lever i hushåll med bostadsbidrag sedan året innan. På så sätt får fler möjlighet att delta i fritidsaktiviteter som annars kanske inte hade varit möjliga.
Förberedelser inför lanseringen
Inför starten av Fritidskortet har föreningar och verksamheter fått extra resurser för att förbättra sin tillgänglighet. Det kan handla om att anpassa lokaler, köpa in utrustning eller utbilda fler ledare. Målet är att skapa en fritid som fungerar för alla barn – oavsett förutsättningar.
Våga
Första tiden kan vara osäker och läskig men man får inte glömma att alla förmodligen har samma känsla. Någon kanske bara väntar på att du ska komma fram och säga hej. Lite kan göra mycket.
