På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Viktigt att veta

Inför valet till gymnasiet kommer du att upptäcka en hel del nya ord och regler. Vi har försökt beskriva dessa på ett sätt som ska vara lätt att förstå. Viss information kan komma att förändras innan du börjar gymnasiet. Fråga därför alltid din studie- och yrkesvägledare om du är tveksam. Om du har tillgång till Internet kan du även hitta den senaste informationen på:

www.gymnasieguiden.se,

www.skolverket.se och www.csn.se

Annan ort

• Om det program eller den nationella inriktning som du vill läsa inte finns i din kommun/ditt samverkansområde har du rätt att söka till en skola på annan ort.

• Om din kommun har ett samverkansavtal med en annan ort ska du söka dit.

• Vet du redan nu att den inriktning du vill välja i årskurs 2 inte finns på skolan närmast dig, får du söka till en annan skola redan inför det första året.

• Utbildningar som har riksintag får du söka till oavsett var du bor. Du har också rätt att söka till idrottsgymnasier och godkända fristående gymnasieskolor oavsett var du bor.

Ansökan

Ansökan till gymnasieskolan lämnas till din studievägledare, i de flesta fall i slutet av januari. I mitten av april får du ett preliminärt intag-ningsbesked med instruktioner som det är viktigt att du följer noga.

APU

På alla nationella program utom Estetiska, Naturvetenskaps- Teknik- och Samhällsvetenskapsprogrammet utgörs minst 15 veckor av utbildningen av s k arbetsplatsförlagd utbildning, APU. Du praktiserar dina kunskaper under handledning eftersom APU räknas som utbildning och inte anställning. På de övriga programmen ges möjlighet att använda det individuella valet till ämnesknuten praktik på företag.

Behörighet (till gymnasieskolan)

Du är behörig att söka ett nationellt- eller specialutformat gymnasie-

program om du:

• är högst 19 år det år du söker

• har genomgått grundskolan eller motsvarande med godkända betyg i svenska (eller svenska som andra språk), engelska och matematik

• inte genomgått ett nationellt eller likvärdigt program eller avlagt IB-examen (se IB).

Betyg (till gymnasieskolan)

Betyg sätts efter varje avslutad kurs och på projektarbetet enligt betygskalan Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. (Se även Meritvärde). Betygen är mål- och kunskapsrelaterade vilket innebär att de visar att du har den kunskap som krävs för ett visst betyg, utan att du jämförs med dina klasskamrater. Om du inte blir godkänd på en kurs har du rätt att pröva för ett högre betyg eller gå om kursen. Om du blir underkänd på projektarbetet har du rätt att under gymnasietiden göra om det.

Extra tillägg

Extra tillägg är ett studiebidrag som du kan ansöka om. Bidraget prövas mot din familjs beräknade inkomst under ett år. Om du är myndig betalas studiehjälpen ut till dig själv, om inte betalas pengarna ut till vårdnadshavaren. Extra tilläggets storlek varierar mellan 285 och 855 kr/månad. Ansökan om extra tillägg ska ha inkommit till CSN senast den 30 juni det läsår som du studerar. Ansökningsblanketter får du på skolan eller hos CSN (se även www.csn.se).

Fri kvot

Ett antal platser ska avsättas för de som p g a särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande. Mer information får du från din studie- och yrkesvägledare.

Fristående gymnasieskolor

Alla som vill har rätt att gå i en av skolverket godkänd friskola oavsett om skolan ligger i den kommun där du är bosatt eller i en annan kommun. Har Skolverket också förklarat friskolan berättigad till kommunala bidrag är hemkommunen alltid skyldig att betala bidrag till skolan.

I vissa fall kan en kommun neka att betala en fristående skola bidrag för särskilt stöd som en elev kan behöva, nämligen om det finns en kommunal skola som redan har mycket bra resurser för att tillgodose elevens särskilda behov. Undervisningen kan grundas på en religiös tro eller pedagogisk inriktning, t ex Waldorfpedagogik. Ibland förekommer en avgift och olika intagningsregler. Fristående skolor finns även som

komplement till gymnasieskolan, de s k kompletterande skolorna. Hit hör t ex vissa konst- och hantverksskolor.

Garanterad undervisning

För program med yrkesämnen är den garanterade undervisningen 2.430 timmar, och för övriga program 2.180 timmar.

Grundläggande behörighet (till högskolan)

Alla som går ut ett nationellt- eller specialutformat gymnasieprogram med minst betyget Godkänd i minst 90 procent av kurserna får grundläggande behörighet för studier på högskola eller universitet. Förutom grundläggande behörighet kräver de flesta högskolor eller universitet dessutom särskilda förkunskaper, s k särskild behörighet. De valbara kurserna och det individuella valet kan användas till att vidga den särskilda behörigheten till högskolan.

Gymnasiesärskola

Det finns åtta nationella program utarbetade inom gymnasiesärskolan:

• Estetiska programmet, Fordonsprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Hantverksprogrammet, Handels- och administrations-

programmet, Industriprogrammet, Medieprogrammet och Naturbruksprogrammet samt specialutformade och individuella program. Alla

program är fyraåriga och har en minsta garanterad undervisningstid på 3.600 timmar. Betyg sätts på varje avslutad kurs enligt betygskalan Godkänd eller Väl godkänd.

IB

Internationella Baccalaureate, IB, är en internationell studentexamen som ger tillträde till fortsatta studier i en mängd olika länder. I Sverige är IB-programmet treårigt, där det första året är ett s k förberedande

IB-år. All undervisning, förutom den i svenska och andra språk, sker på engelska. Ofta får den sökande göra ett inträdesprov i matematik och engelska. Proven brukar också kompletteras med en personlig intervju som ligger till grund för antagningen. (Se även beskrivning sid 17.)

Inackorderingstillägg

Om du studerar på en fristående gymnasieskola, folkhögskola eller på en riksinternatskola och tillfälligt bosätter dig på skolorten p g a lång restid kan du ansöka om att få ett extra bidrag, ett s k inackorderingstillägg. Restiden mellan hemmet och skolan måste vara minst två timmar per dag och motsvarande utbildning får inte finnas på hemorten. Inackorderingstilläggets storlek varierar mellan 1.190 och 2.350 kr/mån. Beloppets storlek beräknas på avståndet mellan föräldrahemmet och skolan eftersom det även inkluderar bidrag till hemresor. Om du är myndig betalas studiehjälpen ut till dig själv. Om du inte är myndig betalas pengarna ut till vårdnadshavaren. Ansökan om inackorderingstillägg ska ha inkommit till CSN senast den 30 juni det läsår som du studerar. Ansökningsblanketter får du på skolan eller hos CSN. Läser du på en vanlig gymnasieskola, är det hos din hemkommun som du söker stöd för inackordering. (Se även www.csn.se)

Individuellt program

Individuellt program erbjuds elever som:

• har särskilda behov och krav

• inte har kommit in på eller sökt något nationellt program

• vill förbättra sina kunskaper eller läsa upp sina grundskolebetyg

• har invandrarbakgrund och som vill bättra på sina kunskaper i svenska innan de går över till ett nationellt program

• vill utbilda sig inom ett litet och udda yrke

Även elever som hoppat av en utbildning kan erbjudas ett individuellt program. Innehåll och längd kan variera men oftast ingår alla kärnämnen. Tanken är att eleven efter en tid ska gå över till ett nationellt- eller specialutformat program, men du kan även gå klart hela utbildningen på ett individuellt program. (Se även sid 33.)

Individuellt val

Individuellt val ingår i alla nationella program och består av kurser som motsvarar sammanlagt 300 poäng. Du väljer helt fritt vilka kurser du vill läsa från alla gymnasieprogram i din kommun. Skolor erbjuder ofta egna lokala kurser som du kan välja. Syftet är att du ska få tillfälle att fördjupa dig i något som du är speciellt intresserad av eller välja kurser som vidgar högskolebehörigheten.

Inriktningar (nationella och lokala)

De flesta programmen delas in i nationellt fastställda inriktningar efter det första året (det tidigare begreppet gren har utgått). Du väljer inriktning efter intresse. Inriktningarnas antal och omfattning varierar mellan de olika programmen. Industriprogrammet, Hantverksprogrammet, Omvårdnadsprogrammet, Teknikprogrammet, Industriprogrammet, Livs-medelsprogrammet och Naturbruksprogrammet har inte några nationellt fastlagda inriktningar. Dessa utbildningar ska istället genom lokala inriktningar få en öppnare struktur som kan anpassas efter lokala förutsättningar och intressen. (Läs mer på sidorna 15–33 om varje enskilt program).

Även inom de övriga programmen kan skolor på eget initiativ erbjuda lokala inriktningar. Bakgrunden kan vara att företag på orten vill ha personal med en viss utbildning eller att skolan har speciell utrustning och lärare som är särskilt utbildade inom ett visst område. Det finns lokala inriktningar med riksintag. Dessa kan du med andra ord söka oavsett var du bor. Obs! Alla lokala inriktningar på Industri- och Livsmedels-programmet som är registrerade hos skolverket är riksrekryterande.

(Se Riksrekryterande utbildningar.)

Karaktärsämnen

Karaktärsämnen är de ämnen som är speciella för varje program. På de yrkesinriktade programmen utgörs karaktärsämnen av yrkesämnen.

På de studieförberedande programmen utgörs karaktärsämnen av för-djupade teorikurser. Karaktärsämnena har samma omfattning på alla program, 1.450 poäng (inklusive projektarbete).

Kurser

Alla ämnen som du läser på ett program består av en eller flera kurser som ofta bygger på varandra – till exempel A-, B- och C-kurs. Ofta har kurserna förkunskapskrav, d v s du måste ha läst A-kursen för att få läsa B-kursen. Vissa kurser är gemensamma och obligatoriska för alla, medan andra är valbara kurser som du väljer själv. Alla kurser är indelade i steg om 50 poäng, d v s de omfattar 50, 100, 150 eller 200 poäng.

Kärnämnen

Kärnämnen är de ämnen alla läser, sammanlagt minst 750 poäng oavsett program. Dessa är svenska/svenska som andra språk, engelska, samhälls-kunskap, religionskunskap, matematik, naturvetenskap, estetisk verksamhet samt ämnet idrott och hälsa.

Lärlingsutbildning

En ny lärlingsutbildning finns på försök i några kommuner. Denna utbildning jämställs med nationella program när det gäller behörighet för att bli intagen. Utbildningen är yrkesinriktad mot t ex hantverk, bygg, el eller fordon. En stor del av utbildningen genomförs på företag, men du är fortfarande elev i gymnasieskolan.

Meritvärde (till gymnasieskolan)

Bokstavsbetygen räknas om till siffror för att urval ska kunna göras vid antagning till gymnasiet. Bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. När du söker till gymnasieskolan räknas de 16 bästa betygen samman och ger ett s k meritvärde. En sökande som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 poäng och minst 30 poäng i merit-värde. Det är meritvärdet som ligger till grund för urvalet om antalet sökande är fler än antalet platser.

Modersmålsundervisning

Om du har ett annat modersmål än svenska och om du använder språket aktivt kan du om du vill få undervisning i modersmålet. Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev och kan anordnas som:

• individuellt val

• utökat program

• ersättning för undervisning i andra språk än svenska och engelska.

Poäng

Alla nationella och specialutformade program omfattar numera

2.500 poäng. Av dessa utgör kärnämnen 750 poäng, karaktärsämnena 1.450 poäng (inklusive projektarbete 100 poäng) och individuella val 300 poäng. Alla kurser inom de olika ämnena omfattar poäng i steg om 50: 50, 100, 150 o s v. Poängen motsvarar kursens kunskapsmål vilket innebär att du får samma antal poäng efter avklarad kurs oavsett antal undervisningstimmar.

Program

Det finns 17 nationella program. Alla är treåriga och ger en bred basutbildning och en grundläggande behörighet för högre studier. De flesta programmen ger även en yrkesinriktning medan Naturvetenskaps-, Teknik- och Samhällsvetenskapsprogrammet i första hand är studieförberedande. Om du vill läsa vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet är det dessa program som ger de största valmöjligheterna. Ett mellanting utgörs av Estetiska- och Medieprogrammet – de är till viss del både studie- och yrkesinriktade, beroende på inriktning och vilka valbara kurser du läser. Alla program har en enhetlig struktur. De består av kärnämnen, gemensamma karaktärsämnen och projektarbete som alla på programmet läser tillsammans. Sedan väljer du en nationell eller lokal inriktning och en kombination av valbara kurser inom programmet. Dessutom väljer du kurser inom ramen för det individuella valet. (Se även Specialutformat program och Individuellt program.)

Projektarbete

Alla program innehåller ett projektarbete motsvarande 100 poäng. Du får betyg efter avslutat projektarbete. Om du inte blir godkänd har du rätt att göra om projektarbetet under gymnasietiden.

Riksrekryterande utbildningar/skolor (Riksintag)

Till riksrekryterande utbildningar får du söka oavsett var i landet du bor. Bakgrunden till att en utbildning har riksintag kan variera:

• Regeringen beslutar om riksintag t ex för att man vill bevara gamla hantverksyrken eller vill stötta ett nyare yrkesområde och därför ge alla en chans att söka utbildningen.

• Skolan är en godkänd friskola till vilken alla kan söka.

• På skolan finns ett Riksidrottsgymnasium.

• Skolan har riksrekryterande utbildningar för döva, hörselskadade och/eller rörelsehindrade. (Se lista på sid 10).

Samverkansavtal

Många kommuner har s k samverkansavtal med andra orter för att de tillsammans ska kunna erbjuda så många program som möjligt. Om programmet och inriktningen som du vill läsa inte finns i din hemkommun men din kommun har ett sådant avtal med en annan ort ska du söka dit.

Specialidrott (Idrottsgymnasium)

Inom ramen för det individuella valet (300 poäng) erbjuder vissa skolor specialidrott. Du kan även som enskild elev ansöka om att få ämnen som specialidrott A och B i din sport. Tala med skolledningen! Man skiljer mellan riksidrottsgymnasier dit elever från hela landet kan söka, regionala idrottsgymnasier, som flera kommuner kan gå samman och ordna idrottsutbildningar i och lokala idrottsgymnasier dit bara elever i kommunens upptagningsområde kan söka. Observera att senaste ansökningsdag till riksidrottsgymnasier kan variera. Kolla därför med din studievägledare!

Specialutformat program

Många skolor erbjuder specialutformade program inom något område. Kärnämnen ingår alltid, i övrigt kan du kombinera ämnen och kurser från flera olika program. Utbildningen är alltid treårig och likvärdig ett nationellt program. (Se även sid 33)

Studiebidrag

Den som studerar heltid på gymnasiet och är svensk medborgare får automatiskt studiebidrag. Du behöver med andra ord inte ansöka om bidraget. Bidraget kommer från och med kvartalet efter du har fyllt 16 år och till och med vårterminen det år du fyller 20 år. Bidraget är 950 kr/mån och beräknas normalt för fyra månader på höstterminen och fem månader på vårterminen. Om du är myndig betalas studiehjälpen ut till dig själv. Om du inte är myndig betalas pengarna ut till vårdnads-havaren. Du kan även få studiebidrag om du studerar deltid på ett individuellt program. (Se även Extra tillägg och Inackorderingstillägg samt www.csn.se)

Valbara kurser

Alla nationella och specialutformade program innehåller ett block med valbara kurser. Syftet med de valbara kurserna är att ge dig större valfrihet inom det program du har valt. Kursblockets omfattning varierar mellan programmen, från 300 till 800 poäng. Vilka kurser som ska ingå bestämmer kommunen eller skolan inom en ram som ges av Skolverket. Kurserna kan därför variera från skola till skola. En del av programmen har även garanterat valbara kurser, som med andra ord alla skolor som har det programmet alltid ska erbjuda. Dessa kurser ger vidgad högskolebehörighet.

Yrkesämnen

Karaktärsämnen på de yrkesförberedande programmen utgörs av programmets yrkesämnen.