På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Viktigt att veta!

Så var det din tur att välja till gymnasiet. Du kommer att överösas av information om gymnasieskolan, där vissa saker är viktigare än andra. Så här har du en minikurs i att söka till gymnasiet.

Text: Skolfakta

ALLMÄNT

TIDSPLAN: Alla kommuner har en egen tidsplan för intagningen till gymnasieskolan. Vanligtvis ska ansökan vara inlämnad senast den 1 feb. Runt den 15 april får du preliminärt besked, ett intagningsbesked som grundar sig på ditt höstterminsbetyg. I vissa kommuner kan man göra omval under en period som sträcker sig ungefär mellan 15/4–15/5. Man kan då ta bort, lägga till eller ändra ordningen på sina val. Runt den 1 juli så kommer det definitiva beskedet, som uteslutande

grundar sig på slutbetyget. Ibland kan du behöva skicka in en svarslapp för att bekräfta att du vill ha den erbjudna platsen. Reservintagningen brukar sedan hålla på till max 1 månad in på höstterminen.

PROGRAM: Det finns 17 nationella program. Dessa program har i de flesta fall även s k nationella inriktningar. Alla elever har rätt att söka och bli antagna till alla nationella program/inriktningar.

Finns inte ett nationellt program/inriktning i din hemkommun eller samverkansområde, så kan du söka till en annan kommun. Det finns även Specialutformade program (SM) och lokala inriktningar. Därutöver finns ett individuellt program (IV). Dit kan man söka om man inte är behörig till ett nationellt program, om man vill ta ett »sabbatsår« eller inte har en aning om vad man ska

välja för program. Vanligtvis kan man kombinera praktik med studier på både grundskole- och gymnasienivå.

BEHÖRIGHET:Man måste ha minst betyget Godkänd i ämnena Svenska/Svenska som andraspråk, Matematik och Engelska. Man får inte heller vara äldre än 19 år eller ha ett tidigare slutbetyg från gymnasieskolan.

MERITVÄRDE / MEDELBETYG: Man räknar de 16 bästa betygen och adderar dem till en summa, där G=10p, VG=15p och MVG=20p. Maxpoäng kan då bli 320p och har man G i alla så blir det 160p. Intagningspoängen skiljer sig från år till år av flera orsaker, så att utgå ifrån förra årets

poäng när man väljer kan straffa sig. Man ska alltså inte undvika att söka ett program för att det hade väldigt höga intagningspoäng året innan.

ANSÖKAN: Görs antingen på blankett eller via webben. Du kan göra hur många val som helst men du gör det i en prioriteringsordning (1:a hand, 2:a hand osv.). Om du blir intagen på t ex ditt

förstahandsval, så kommer de lägre valen att strykas. Undantag kan vara då man sökt till olika skolor med olika intagningskanslier.

STUDIEHJÄLP: Alla som läser på heltid på gymnasiet får 950 kr/mån under 10 månader (september t o m juni). På IV kan man läsa och få pengar för halvtidsstudier. Pengarna utbetalas till din vårdnadshavare

och kommer andra kvartalet efter det att du fyllt 16 år.

INACKORDERINGSTILLÄGG: För att få inackorderingstillägg, ska resan vanligtvis ta minst ett par timmar eller så ska avståndet vara minst 6–7 mil. På skolkontoret i din kommun ansöker du om

inackorderingstillägg när det gäller kommunala skolor och hos CSN när det gäller friskolor.

PERSONLIGT

FRI KVOT: Om något har hänt under högstadiet som inverkat mycket negativt på dina studier, kan du söka fri kvot. Detta kan ge dig möjlighet att börja på ett program som du annars inte skulle ha blivit intagen till. Intagningsnämnden måste avsätta ett antal platser till fri kvot. För

att bli intagen på fri kvot krävs att du är behörig och har en dokumentation över vad som hänt. Det kan vara allt från sjukdom till mobbning eller kris i familjen.

FÖRSTAHANDSSÖKANDE – ANDRAHANDSSÖKANDE: Alla behöriga elever har rätt att söka på samma villkor till de 17 nationella programmen och dess inriktningar. Detta gäller även friskolor

och riksrekryterande utbildningar. Då kallas man förstahandssökande. Söker du ett nationellt program/inriktning i annan kommun, trots att den finns i din hemkommun, betraktas du som

andrahandssökande. Du blir bara intagen efter att alla förstahandssökande blivit intagna. Det förutsätter dock att hemkommunen vill betala interkommunal ersättning till den nya kommunen.

SPECIALIDROTT: Det finns fyra olika varianter av specialidrott i gymnasieskolan.

Riksidrottsgymnasium: Man tillhör eliten i riket inom sin sport och söker till idrottsdelen antingen 1 nov. eller 1 feb. Ansökan går till Riksidrottsförbundet.

Regionala idrottsgymnasier: Flera kommuner har gått ihop om en idrottssatsning på en gymnasieskola. Ansökningtiden kan skilja sig en del, så var ute i god tid. Lokala idrottsgymnasier: En kommun gör en idrottssatsning på en eller flera idrotter.

Ansökningsdatum är nästan alltid detsamma som för ansökan till program. Individuellt val: Enskilda elever på en gymnasieskola kan be om att få läsa kurserna Specialidrott A (200p) och Specialidrott B (100p) inom det individuella valet. Man måste tillhöra en klubb och ha en tränare. Vanligtvis är det idrottsläraren som sätter betyg efter att ha hört tränarens åsikt. Ansökan kan göras under åk 1 eller åk 2 på gymnasiet. OBS! Du måste alltid även göra en ansökan för vilket program du vill läsa när du söker till rikseller regionalt idrottsgymnasium. Blir du intagen till idrotten men inte till programmet så blir

det till att stanna hemma. För riksidrottsgymnasium måste hemkommunen betala interkommunal ersättning om du blir intagen, även om programmet du blivit intagen till, finns hemma. För regionala idrottsgymnasier måste din kommun betala interkommunal ersättning om du bor i regionen.

PRIV: Står för ProgramInriktat IV och innebär att du kan vara obehörig till ett nationellt program men ändå få börja där.Vanligtvis kräver man att du är godkänd i två av de tre behörighetsgivande ämnena (svenska, engelska och matte) och att du har ett meritvärde som inte skiljer sig för mycket från den lägsta intagningspoängen.

FLYTTA FÖR ATT PLUGGA

ANNAN ORT: Du kan alltid söka vart du vill men problemet är att bli mottagen

som sökande till en annan kommun. Följande typfall illustrerar de olika områdena som berörs:

Eva, 15 år. Bor i Stockholm. Är politiskt engagerad och tänker bli journalist. Har hittat Ale gymnasium där elevdemokratin är etablerad och som har

SP med inriktning Journalistik. Inriktningen är lokal och ej riksrekryterande. Hur går det?

kommentar: Hon söker men får besked att hon är andrahandssökande. Det innebär att hon blir intagen först när alla förstahandssökande blivit antagna (även om de har lägre meritvärde). Om hon blir intagen till Ale kommer Stockholms kommun att betala interkommunal ersättning (lokal

regel i Stockholm) fastän man har SP själv. Kommunen har laglig rätt att neka att betala eftersom inriktningen inte är nationell, ej heller riksrekryterande.

Stockholm kommer inte att betala inackorderingstillägg (lokal regel).

Olle, 15 år. Bor i Gislaved. Gillar teknik och funderar starkt på att bli

ingenjör men helst utomlands. Han vill därför kombinera NV och SP för att kunna läsa mer språk. Han hittar ett specialutformat NS-program i Norrköping, där man kan välja väldigt fritt. Hur går det?

kommentar: Olle väjer att bifoga särskilda skäl, där han hävdar att han måste få läsa denna kombination för att nå sitt mål. Gislaved behöver inte betala interkommunal ersättning eftersom detta program är specialutformat och inte riksrekryterande men eftersom Olle anför särskilda skäl måste dessa prövas av mottagande kommun, dvs Norrköping. Norrköping kommer sannolikt inte ta emot Olle som sökande eftersom skälen inte är så unika. Olle får därför gå NV hemma och försöka läsa språk inom det individuella valet.

Jejja, 17 år. Bor i Härnösand. Har hoppat av Omvårdnadsprogrammet och vill helst av allt flytta hemifrån. Träffade en kille i Göteborg i somras som hon kan tänka sig att flytta ihop med. Hon söker SP-inriktning Kultur samt Mediaprogrammet (MP) på en friskola. Hur går det?

kommentar: Hon blir mottagen som förstahandssökande på SP och Härnösand måste betala interkommunal ersättning eftersom kommunen inte erbjuder den nationella inriktningen Kultur. Tyvärr har hon så låga betyg att hon inte kommer in. Hon blir mottagen och intagen på friskolan.

Tyvärr har hemkommunen MP, och därför kommer CSN (Centrala studiestödsnämnden)

inte att betala något inackorderingstillägg. Programmet kan ju läsas hemma. Hon vill då flytta till Göteborg och skriva sig där. Generellt går det dock inte eftersom Folkbokföringslagen §11 säger att man ska vara skriven på sin vårdnadshavares adress när man går på gymnasiet.

RIKSINTAG/RIKSREKRYTERANDE: Ordet »Riksintag« används för friskolor. Det innebär att alla kan söka och bli antagna till alla friskolor, oavsett var de

befinner sig. »Riksrekryterande« innebär att du kan bli intagen till dessa Specialutformade program eller lokala inriktningar, oavsett var du bor. En komplett lista över dessa hittar du på www.gymnasieguiden.se under Fråga SYV. Även Riksidrottsgymnasiet är riksrekryterande. Kommer du in på ett riksidrottsgymnasium har du möjlighet att bli intagen på vilket

program som helst på den skolan, även om programmet finns i din hemkommun. En lista över alla riksidrottsgymnasier hittar du på www.rf.se.

Extrauppgifter

Gymnasiesärskolan: Har åtta nationella program (ES, FP, HR, HV, IP, MP,

NP och specialutformade + individuella programmet). Alla program är fyraåriga.

RGRH: Står för Riksgymnasier för rörelsehindrade och erbjuder gymnasiestudier

för svårt rörelsehindrade ungdomar under 21 år. Ansökan sker senast den 15 januari.

Frisök år 2007: Regeringen tog ett beslut att reformera delar av gymnasieskolan. Bl a så beslutade man om frisök, vilket innebär att elever som söker till gymnasiet inför läsåret 07/08 kan söka och bli mottagna till vilken skola som helst i hela Sverige, även om utbildningen finns i hemkommunen eller samverkansområdet. OBS! Finns utbildningen i

hemkommunen betraktas man som andrahandssökande, vilket betyder att den mottagande kommunen kommer att ta in den eleven i mån av plats = lediga platser och inga reserver. Detta gäller bara nationella program och nationella inriktningar.