På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Våga fråga!

Oavsett om gymnasievalet känns lätt som en plätt eller supersvårt kan det sätta igång många frågor. På varje skola finns en studie- och yrkesvägledare, och de är faktiskt till för just dig. Så våga fråga – inga funderingar är dumma, vare sig de handlar om meritpoäng, om ett specifikt program eller om livet efter plugget.Stig Svanberg är GymnasieGuidens egen studie- och yrkesvägledare. Han har jobbat i mer än trettio år som syv på gymnasiet, komvux och antagningskansli. Under sina tio år med GymnasieGuiden har han svarat på över 20 000 frågor från elever och föräldrar.

En studie- och yrkesvägledare finns till för att du som elev ska få stöd och hjälp i ditt gymnasieval. Ofta pratar syv med eleverna redan i åttan, kanske i samband med praon. I nian har de en informationsträff för alla föräldrar, introduktion i klasserna och träffar alla elever för enskilda samtal.

– Vid mötet med eleven lockar vi dem att berätta om sitt liv, sina tankar och sina drömmar. Vi diskuterar och hittar vägar och möjligheter för framtiden, säger Stig.

"Än sen om man ändrar sig? Visa mig en människa som är 65 och där livet har gått som på räls. Alla har ändrat sig ..."

När det börjar pratas om gymnasievalet i nian är det många som blir stressade. Det kan bero på att det finns många rykten om gymnasiet, utbildningarna och antagningen och att eleverna inte riktigt vet vad som gäller och vad som förväntas av dem.

– Det bästa sättet att bli av med den här stressen är att prata och diskutera. När stressen inte får ventileras blir den stor. Sen kan man ta ner det på en bättre nivå, säger Stig.

Hur ska man då göra om man inte har en aning om vad man vill bli?

– Att göra val är en del av att bli vuxen. Att ta ett beslut och stå för det. Vi studie- vägledare och yrkesvägledare ger inga råd, men vi kan hjälpa eleven att själv hitta sin väg, säger Stig.

Och även om man gör ett val och sedan ändrar sig, är de negativa konsekvenserna ganska små, enligt Stig.

– Än sen om man ändrar sig? Visa mig en människa som är 65 och där livet har gått som på räls. Alla har ändrat sig, alla har bytt spår någon gång. Fortbildat sig, vidareutbildat sig eller helt bytt bana. Det är en del av livet, avslutar Stig.