På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Tusen tankar om framtiden

Gymnasievalet. Äntligen är det dags att välja det som du är intresserad av, något som du kan tänka dig att jobba med i framtiden. Tandläkare, lantbrukare, lärare, artist, brandman, projektledare, chaufför, elektriker.ANNA ROMELING, Julia Wiröstrand, Agnes Ekeby, Anna Vestman och Fanny Meijer har tusen tankar kring gymnasievalet. Hur kommer det att bli? Vilka människor kommer att gå i ens klass? Vilket är rätt val? Det kommer att bli tuffare än grundskolan har varit, det är de överens om. Mer eget ansvar. Det känns som om de kommer att ta ett stort kliv. Tjejerna före ställer sig att undervisningen kommer att bli annorlunda. Att lärarna säger vad man ska kunna till ett prov och att det sedan är upp till en själv att plugga in det.– Jag tror att gymnasiet kommer att vara mer splittrat, med lektioner på olika ställen. I grundskolan har vi varit på samma ställe hela tiden, nästan som i en bubbla, säger Fanny.De tycker ändå att de har förberetts på hur det kommer att vara i gymnasiet, under nian. Lärarna försöker att inte stressa och pressa, men de påminner ofta om att »det snart händer«. Och det känns lite både och, tycker tjejerna.– Ibland tänker man att »jaja, vi har inte börjat än, hur svårt kan det vara?«Samtidigt är det bra att de förbereder en på förändring, säger Anna R.– Man vill ju inte komma till gymnasiet och tro att det kommer att bli chill. Det är bättre om det blir lättare än man trodde än tvärtom, säger Julia.Något de alla ser fram emot är att träffa nya kompisar och liksom ta nästa steg. Gymnasiet tar dem ju ett snäpp närmare karriären och det får dem att känna sig vuxna på ett nytt sätt. De längtar lite efter att få läsa mer inriktat mot ämnen som de själva har valt.På samma gång är det förstås ovisst att komma till en helt ny klass där man inte känner någon och undrar vad alla andra ska tycka om en.– Vem ska man sitta med och vem ska man prata med? I början kommer det nog att vara lite nervöst, säger Anna V.ANNA R har sökt en skola i en annan stad. Hon vet inte än om hon kommer att komma in eller inte. Men om hon gör det tänker hon ta chansen och flytta. Hon vill utmana sig själv.– Om man ändå ska börja i en ny skola kan man ju lika gärna flytta till ett nytt ställe på samma gång. Det är nog svårt att få en helt ny start annars.Mamma är inte så nöjd med att jag i så fall ska pendla första året, men om jag kommer in tänker jag nog strunta i det och gå där ändå, säger hon.De har pratat ganska mycket med sina familjer om valet. Råden därifrån har varit att välja något de tycker om, så de kan ha kul och inte bara »klara av« gymnasiet. Men det är svårt att veta vad man vill och tycker är roligt redan nu, tycker de. De vill inte bestämma sig än.Julia har i alla fall en ganska bra uppfattning om var hon vill hamna.– Jag vet att jag inte vill gå någon pluggskola utan göra något roligt, och jagtycker mest om musik, säger hon.Det finns ännu fler saker som komplicerar valet.Till exemepel att bli behörig till vidare studier, oavsett vilket program man väljer. Även om de inte just nu tänker att de ska det, vill de ha möjligheten att plugga vidare efter gymnasiet.Det känns som om gymnasievalet bestämmer ens framtid, fastän de vet att de kan välja om och göra något annat om de vill senare i livet.– Om jag vill bli något annat än det jag väljer till gymnasiet måste jag kanske läsa upp betyg och då hamnar jag i så fall i en annan urvalsgrupp till högskolan och får svårare att komma in där. Det är en av sakerna som sätter press på en att välja smart, säger Anna R.Nära Agnes började fundera över sitt val var hon lite inne på att gå något med lantbruk och djur. Hon gillar att vara i naturen. Men att gå en sådan utbildning blir ju väldigt inriktat, så att gå något brett är nog bäst om man är osäker, tänkte hon.– Jag ändrar mig hela tiden. Jag kanske vill bli bonde nu och jobba med det ett tag. Men om jag kommer på när jag är 35–40 år att jag vill något annat, kanske jag inte vill börja läsa upp ämnen då, säger hon.Och ska man välja det man är bäst på nu, eller det man vill bli bäst på?Om det är för pluggigt tröttnar man nog.– Jag tror att det är smart att välja något som man har lätt för. Ändå valde jag språk, fastän jag har ganska svårt för det. Men jag vill ut i världen och resa, säger Fanny.ARBETSFÖRMEDLINGEN har ett test som ska visa vilka yrken som matchar ens intressen. Agnes gjorde det, och fick fram en lång lista.– Jag hade inte tänkt innan att det finns så många olika jobb. Det finns ju hur mycket som helst. Det enda jag vet nu är i alla fall att jag inte vill bli lärare, säger hon.Uteslutningsmetoden kan vara rätt effektiv när man är osäker på vad man skulle vilja jobba med i framtiden. Även Fanny, Anna V och Agnes har använt sig av den.– Jag ska i alla fall inte hålla på med papper, och inte vara på ett kontor, säger Fanny.Agnes håller med henne.– Nej, kontorslandskap, usch. Jag vill träffa människor och inte isolera mig i ett rum, säger hon.Anna V vill inte bli tandläkare eftersom hon inte tål blod.Fanny har också räknat bort jobb inom sjukvården.– Att se en massa sjuka barn krossar ju ens hjärta, säger hon.För Julia och Anna R är framtiden tydligare.– Jag vill bli artist, det är min ultimata dröm. Jag skulle kunna göra vad som helst för det. Men om jag inte blir det kan jag tänka mig att hjälpa människor på något sätt, som polis, brandman eller advokat. Det är många i min släkt som jobbar med det, säger Anna R.Julia kan också tänka sig att bli artist.– Jag har hållit på med musik länge, så det vore kul. Men jag kan också tänka mig att bli musiklärare. Då vill jag vara på någon skola där de inte är musikintresserade från början och få dem att gilla musik, säger Julia.INNAN VALET PRATAR de flesta med en studie- och yrkesvägledare, syv, och får hjälp med hur de ska göra när de letar utbildning och skola. syv kan också fungera bra som bollplank om man sedan står och väger mellan två olika val.Men Fanny tyckte inte att hon fick ut så mycket av sitt syv möte.– Fast jag hade inte någon aning om vad jag ville göra då, så det var nog svårt att ge mig något konkret råd, säger hon.Många går också på gymnasieskolornas Öppna hus. Vissa av tjejerna har varit på alla Öppna hus som de har kunnat. Några har inte varit på något alls. Det är många som har förutfattade meningar om de skolor som de väljer mellan, så det är bra att gå dit och känna in stämningen, tycker de.– Då känner man om man passar in där, man får ett första intryck och fårchans att träffa lärarna, säger Agnes.Öppet hus tycker de också är bättre än Gymnasiemässorna. På gymnasie- mässorna kan man plocka på sig broschyrer och kolla vilka skolor som har vilka program.– Gymnasiemässan känns som den är mer för föräldrar, och där är det mest reklam. Alla säger samma sak, säger Anna V.Det kan också vara bra att prata med elever som går på skolan man är intresserad av. Då får man höra hur det är, sett från elevernas perspektiv istället för bara från lärarnas.– Jag har många kompisar som går på den skolan jag har valt så jag har varit där ganska mycket och vet hur det är, säger Julia.NÄRMAST I TIDEN ligger omvalet. En chans att ändra sig om det första valet blev fel.– Det känns lugnande att man liksom har ett försök till på sig, säger Fanny. Ingen av tjejerna tänker nog välja om, men de fortsätter ändå att fundera över gymnasiet och framtiden. För det är inte bara ett stort steg de ska ta. Det är ett roligt, stort steg.