På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Regeringens förslag till ny gymnasieskola

Våren 2009 fattar riksdagen beslut som bland annat innebär att det ska bli mer

tid för yrkesämnena på yrkesprogrammen. Elever som vill gå på högskolan ska få

bredare ämneskunskaper för att kunna ta sig dit. Riksdagsbeslutet kan dock rivas

upp av en ny regering på samma sätt som Jan Björklund gjorde vid sitt tillträde.

För att genomföra den här förändringen har man

tillsatt en gymnasieutredning som ska titta på

vad den så kallade gymnasiereformen skulle

innebära. Regeringen föreslår höjda krav för

att både få börja och lämna gymnasieskolan.

Det här är några av de förändringar som den

nuvarande regeringen vill genomföra:

- 14 av gymnasieprogrammen ska vara anställningsbara,

det vill säga man ska kunna få

arbete efter skolan. Man ska inom programmen

kunna få högskolebehörighet genom att

göra aktiva val under gymnasieåren.

- I höst inrättas en så kallad lärlingsutbildning

vilket innebär ett vanligt yrkesprogram

med hälften av tiden förlagd på en arbetsplats.

5000 lärlingsplatser erbjuds eleverna

den här hösten.

- För de studieförberedande programmen vill

regeringen att det inrättas fem olika högskoleförberedande

program: Ekonomi, Estetik och

Humaniora, Samhällsvetenskap och Media,

Naturvetenskap samt Teknik.

I korta drag vill man alltså att en gymnasieutbildning

ska leda fram till en yrkesexamen

eller en högskoleförberedande examen.

- Man vill införa åtta gemensamma ämnen

i gymnasieprogrammen: svenska/svenska som

andraspråk, engelska, matematik, historia,

religionskunskap, samhällskunskap, naturkunskap,

idrott och hälsa.

- Det individuella programmet tas bort och

ersättas med ett tionde år i grundskolan.

- Det ska bli fler steg i betygskalan.

- Examen på både yrkesprogrammen och på

de studieförberedande programmen. Dessa

examensarbeten ska bedömas av en extern

part och av elevens handledare.

Utöver utredningens förslag kring gymnasieskolan

så kommer en yrkeshögskola att

startas där eleverna ska kunna läsa vidare och

få ytterligare kunskaper inom sitt yrke. Hit

kommer de kvalificerade yrkesutbildningarna

samt påbyggnadsutbildningarna att höra.

”Vi vill lösa problemen med gymnasieskolan”

Fredric Skälstad är en av

utbildningsminister Jan

Björklunds medarbetare på

utbildningsdepartementet.

Sedan hösten 2006 har han

arbetat med förslagen till

gymnasiereformen.

GymnasieGuiden kontaktade

honom för att få svar på

frågan varför regeringen vill

förändra gymnasiet.

Fredric Skälstad, som är

politiskt sakkunnig tycker

att det finns stora problem

med dagens upplägg av

gymnasieskolan.

– Det är många avhopp från

yrkesprogrammen. Eleverna

tycker att det är för mycket

allmänteori, exempelvis

matematik och samhällskunskap

och för lite tid för yrkesämnen.

Även de studieförberedande

programmen har

brister när det gäller förberedelser

för högskolan. Högskolelärare

säger att eleverna

har för dåliga förkunskaper.

Kraven på till exempel SP

och NV måste höjas.

Regeringen föreslår därför

mer tid för yrkeskunskaper

på yrkesprogrammen och

högre krav på de studieförberedande

utbildningarna.

– Alla elever vill inte bli akademiker

och samhället fungerar

inte heller om alla skulle

vara det. Det måste finnas

utbildningar för dem som är

mer praktiskt lagda, säger

Fredric Skälstad.

Ett till stort problem, enligt

Fredric Skälstad, är IV där

80 procent av eleverna

hoppar av utbildningen.

– Det är katastrof. De eleverna

skulle ha fått hjälp redan i

lågstadiet. Därför vill vi att

man istället går ett extra år

i grundskolan om man inte

har tillräckliga betyg för att

börja på gymnasieskolan.