På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Privatekonomi på schemat!

  

Privatekonomerna vill in i läroplanen

På Arlandagymnasiet i Märsta står privatekonomi på schemat hela läsåret för tredjeringarna – för dem som vill. Det är ett frivilligt tillval som läraren Bertil Tornberg har infört.

Bankernas privat- och familjeekonomer har i flera år propagerat för privatekonomi i skolan utan att få något egentligt gehör på regeringsnivå.

Det är fredag eftermiddag och på Arlandagymnasiet har 20-talet elever från olika program samlats för att lära sig mer om privatekonomi. Intresset är stort, flera elever har tillkommit sedan terminen startade och fler vill komma med.

Bertil Tornberg började undervisa i privatekonomi 2003. Han arbetar sedan 1989 som lärare i matematik, rättskunskap och ekonomiska ämnen på Arlandagymnasiet i Märsta, strax norr om Stockholm.

–Speciellt inom rättskunskapen har jag genom åren fått mängder av frågor av rent privat­ekonomisk karaktär. Det fick honom att, i slutet av 1990-talet, fundera på att sätta ihop en kurs i privatekonomi för avgångselever. Det var genom samtal med elever som han kom fram till själva kursinnehållet.

–När jag presenterade mina idéer för skolledningen var det inga problem att komma igång med kursen som omfattade 50 gymnasiepoäng vilket mot­svarar 50 undervisningstimmar. Det utökades till 100 poäng och lika många undervisningstimmar terminen efter och därefter har det rullat på. Bertil Tornberg har också bjudit in föreläsare från bland annat skatteförvaltningen, banker, fackförbund, Premiepensionsmyndigheten, kronofogden, Unga aktie­sparare och försäkrings­bolag.

–Jag får förfrågningar om kursen från andra skolor och i stort sett alla elever som jag under­visat i privatekonomi har haft svårt att förstå varför kursen inte är obligatorisk.När SvD Näringsliv hälsar på pratar han om lån, hur viktigt det är att inte falla för sms-lån eller lockrop om ”räntefritt i 24 månader” och liknande.

För vad händer sedan, vilka blir villkoren då?

Diana Youssef och Emma Mattsson tycker att man behöver och kommer att behöva kunna egna företagare och de behöver kunna en del om företagsekonomi, skatter och pensioner, resonerar Pia Nilsson, vd för Fondbolagens förening.

–Det ska inte behöva bero på enskilda lärare, om gymnasie­elever får undervisning i privatekonomi eller inte. Unga aktiesparares skolturnéer är inte heltäckande, utan det handlar mest om sparande. De svåra frågorna om lån, skulder, skatter och pensioner faller därmed bort. Även Kronofogdmyndigheten har tidigare åkt runt i skolorna för att informera. Det har man dragit ned på.

–Vi upplever inte att det har någon effekt, säger Åke Lundholm, informationsansvarig på Kronofogden. Vi skulle hellre se att den informationen gick ­genom lärarna, som kan det pedago­giska, och var en obligatorisk del av undervisningen.

Kronofogden försöker istället hitta andra vägar att informera ungdomar, exempelvis genom forum på internet.–Det handlar om attityden till ekonomi, med tyngdpunkt på lån, skulder och budget. Vi vill att man lär sig betala räkningar. Kronofogden har också tagit fram material för lärare som finns på myndighetens webbplats.

Sju av tio tonåringar vill sam­tidigt lära sig privatekonomi i skolan, enligt en undersökning som Nordea gjorde i höstas. Endast en fjärdedel vet vad effektiv ränta är, medan tre fjärdedelar vet vad en aktie är. Genom det blir dock privatekonomiinformationen splittrad och når långtifrån alla.

Aktiefrämjandet, Unga Aktiesparare, Fondbolagens förening, Stockholmsbörsen och Fondhandlareföreningen samarbetar och har för tredje året föreläsningar i skolorna genom skolinformationsprojektet Ung privatekonomi. Unga aktiesparare åker runt i skolorna och informerar om ­aktier, fonder, premiepensionssparandet och annat sparande.

–Men det finns ett motstånd från utbildningsdepartementet mot att införa privatekonomi obligatoriskt i skolan. De menar att det tar resurser från andra ämnen.

Ylva Edenhall

Svenska Dagbladet

2007-11-17