På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Plugga för att plugga vidare

Det känns kanske avlägset att redan nu tänka på livet efter gymnasiet. Samtidigt blir valet av program lättare om du vet vilka vägar de kan leda till. När du väljer till gymnasiet kan det vara bra att ha en idé om vad du vill jobba med i framtiden. Du bör också tänka på om du vill plugga vidare till exempel på högskola eller universitet. Här kommer en kort presentation av några av de vanligaste formerna för utbildning efter gymnasiet.

De flesta av de nationella programmen är yrkesförberedande. Det innebär att du förbereds för ett yrke eller olika jobb inom en viss bransch. Det behöver inte betyda att dörrarna till fortsatta studier är stängda. Alla program ger en grund för fortsatta studier. Men läser du ett yrkesförberedande program kommer du med stor sannolikhet att behöva komplettera med studier i vissa ämnen.

Andra program är studieförberedande och förbereder dig för fortsatta studier. Det finns en hel djungel av utbildningsmöjligheter efter gymnasiet. Mycket talar för att det i framtiden kommer att krävas allt mer utbildning för att få jobb. Mer än en gång kommer du stå inför olika vägval av kurser och utbildningar. Här kommer en kort presentation av några av de vanligaste vägarna för dig som vill plugga vidare efter gymnasiet.

Universitet och högskola

De flesta som tänker på utbildning efter gymnasiet tänker antagligen på universitet och högskolor. På högskolan läser du kurser och program. Du kan läsa en eller flera kurser (motsvarande max 30 poäng per termin), välja att sätta ihop dessa själv till en examen eller välja ett helt program. Kursernas omfattning räknas i poäng och en poäng är det samma som en veckas studier.

Formerna för högskoleutbildningen varierar givetvis beroende på vad du läser. Men en gemensam nämnare är att arbetet är mycket självständigt. Du förväntas ta eget ansvar och planerar själv din tid. Många som känner sig skoltrötta efter gymnasiet brukar därför ta ett uppehåll och söka till högskolan ett eller ett par år senare. Advokat, lärare, psykolog och läkare är exempel på yrken som kräver studier på universitet eller högskola.

Kvalificerad yrkesutbildning (KY)

KY är ett relativt nytt sätt att läsa vidare, så nytt att de flesta inte vet vad det innebär. Förkortningen KY står för kvalificerad yrkesutbildning och beskrivs enklast som en eftergymnasial utbildning med stor närhet till arbetslivet. Den som går en kvalificerad yrkesutbildning tillbringar så mycket som en tredjedel av tiden på en arbetsplats. Praktiken kallas för LIA, lärande i arbete, och det är framförallt den som skiljer KY från universitet och högskola.

All Kvalificerad yrkesutbildning ska svara mot ett behov av arbetskraft ute i arbetslivet. Det innebär att utbildningen hela tiden anpassas efter vilka jobb som finns. KY finns idag inom de flesta branscher, till exempel IT, ekonomi, tillverkning och turism. Utbildningens längd kan variera, men omfattar vanligtvis mellan 40 och 120 veckor.

Folkhögskola

Folkhögskolan är öppen för alla som fyllt 18 år. Studier på folkhögskola bygger på små men väl sammanhållna studiegrupper. Ofta studerar du i projektform och får ta del av de andra deltagarnas erfarenheter och bakgrunder. Inom folkhögskolan finns ett brett kursutbud på olika nivåer och med olika inriktningar. Olika skolor kan ha olika profiler och kan erbjuda kurser i alltifrån estetiska ämnen och hantverk till turism och friskvård. En del av kurserna är yrkesinriktade som till exempel journalist, kantor eller dramapedagog.

Till skillnad från de flesta andra skolformer är folkhögskolorna inte bundna till särskilda läroplaner utan varje skola bestämmer själv sin verksamhet utifrån en bestämd profil eller ideologi. Nästan alla folkhögskolor har internat. Det innebär att du kan bo på skolan.

Komvux /Påbyggnadsutbildning

Du kan påbörja en utbildning i gymnasieskolan fram till det att du fyllt 20 år. Därefter finns olika former av kommunal vuxenutbildning. Till den kommunala vuxenutbildningen hör komvux, som är grundläggande respektive gymnasial utbildning för vuxna och särvux som är utbildning för utvecklingsstörda vuxna.

För mer information om utbildning efter gymnasiet se www.framtid.se