På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Hur hamnade de där?

Hur ska du tänka när du väljer yrke? Följa ditt hjärtas röst, tänka smart eller låta plånboken bestämma? Möt Anette som valde sjuksköterskeyrket trots låg lön, prästen Harald som gillar att gå sin egen väg. David – sadelmakaren som inte gör sadlar utan möbler åt en känd designer och Martina som jobbar med finansieringslösningar på förpackningsjätten Tetra Laval.

Harald Persson, 32 år, präst

Harald Persson har inte ett yrke vilket som helst, sedan fem månader tillbaka arbetar han som präst. Yrket är fritt och självständigt och han lägger själv upp mycket av sin tid. Förutom att hålla i förrättningar som dop, vigslar, begravningar, andakter och mässor ägnas mycket tid åt planering. Förrättningarna ska förberedas, kontakter upprätthållas och predikan skrivas.

– Som präst försöker du möta människors behov och göra förrättningarna så fina som möjligt, samtidigt som du förmedlar vissa perspektiv. Jag försöker lyfta fram Jesus, som är grunden i den kristna tron. Han var en sann människa som vågade stå upp för sitt eget hjärtas röst och för sitt eget liv. För mig handlar yrket mycket om att hjälpa människor att acceptera sig själva och andra som de är.

Prästyrket kan ta sig olika former. Du kan arbeta på sjukhus eller med polisen, vara högskolepräst, utlandspräst eller till och med lärare på en folkhögskola. Harald jobbar som präst i en Stockholmsförsamling och till hösten ska han ha samtalsgrupper på häktet. Den sociala biten utgör en stor del av yrket, men det finns också mycket utrymme för egen reflektion och läsning. Att tillvaron som präst kunde vara så mångfacetterad och den kristna tron så lockande var något som Harald aldrig hade kunnat tro när han var yngre.

– Jag hade svårt att förstå mig på kristna människor och hur de kunde tro på de där ”sagorna” och ”fantasierna”. Jag såg på världen mer rationellt och hade svårt att uppleva världen poetiskt.

Vändningen i Haralds liv kom när han läste in Natur på en folkhögskola för att kunna bli ingenjör eller arkitekt. På skolan möttes han av en kulturell värld av konst, filosofi och litteratur och fick upp ögonen för nya dimensioner av tillvaron. Sedan dess har vägen till prästyrket gått via

universitetsstudier i teologi, filosofi och religionspsykologi och kurser i själavård.

Anette Tingström, 37 år, sjuksköterska

Anette har arbetat som sjuksköterska i mer än tio år. Att hon hamnade i ett vårdyrke var mycket slumpens förtjänst. På gymnasiet gick hon Humanistisk linje eftersom hon var säker på att hon senare ville jobba med språk och turism. För att få ihop pengar till sina utlandsresor tog Anette efter studenten tjänst inom långvården. Det som först var tänkt som ett tillfälligt jobb blev något helt annat – Anette trivdes bra och bestämde sig för att utbilda sig till sjuksköterska.

– Jag vet att jag skulle haft kapacitet att bli IT-tekniker och tjäna tre gånger så mycket i månaden, men det intresserade mig inte. För mig är det inte viktigt att tjäna pengar, däremot spelar pengar en roll som ett bevis på uppskattning.

Idag har Anette en tjänst som sjuksköterska på en rehabiliteringsavdelning vid Karolinska sjukhuset. Här behandlas personer med olika typer av smärttillstånd och Anette arbetar främst med patienter med ländryggssmärtor och de som fått akuta skador vid till exempel trafikolyckor.

– Jag har mycket kontakt med patienterna och eftersom varje samtal måste dokumenteras blir det mycket jobb med att skriva patientrapporter. Mitt arbete är administrativt och handlar mycket om att finnas till hands och att utreda smärtan.

Anette trivs med sin roll och saknar inte de praktiska sysslorna från början av sin karriär på en hematologisk vårdavdelning. Där fick hon ta blodprov, göra odlingar, sätta antibiotikadropp och blanda cytostatika – olika kurer för cellgift. Nio år på avdelningen gav henne berikande möten och massor av värdefull kunskap.

– Det roligaste med mitt yrke är att jobba med människor. Det är en sådan klassisk kommentar, men det är verkligen så. Det är otroligt stimulerande att träffa olika typer av människor.

Martina Nilsson, 27 år, ekonom

Efter flera år av hårt plugg i Uppsala tog Martina för snart två år sedan sin magisterexamen i ekonomi. Kort därefter fick hon en tjänst som försäljare och affärsutvecklare på ett IT-konsultföretag. Idag arbetar hon med ”sales support” inom ”leasing” och exportfinansiering hos förpacknings-jätten Tetra Laval. Arbetet innebär att hon tar fram finansieringslösningar vid försälj-ning av fyllningsmaskiner för olika sorters förpackningar. Vid varje ny kontakt prövas Martinas uppfinningsrikedom och för-måga till problemlösning.

– Att vara ekonom är många gånger ett väldigt kreativt yrke. I mitt jobb gäller det att hitta bra lösningar på problem som uppstår, att hela tiden lägga alla pusselbitar på plats.

Martina kommer ofta i kontakt med juridiska frågor som handelsrätt och skattelagstiftning, då får hon nytta av kurserna i juridik från universitetet. Vid sina dagliga kontakter med kollegor och kunder i Turkiet, Nordafrika och Frankrike har hon även god användning av sina språkkunskaper i engelska och franska. Utlandskontakterna ger dessutom Martina en möjlighet att kombinera jobb med ett av hennes största intressen – att resa.

– Det är en lyx att få se och uppleva nya platser och länder under tiden som jag jobbar. Det är väldigt spännande och roligt att träffa människor från andra kulturer och med ett helt annat sätt att tänka.

Martinas vurm för ekonomi har sin grund i ett sedan länge brinnande intresse för samhälleliga och politiska frågor, ett intresse som väcktes redan i sjunde klass.

Gymnasiet gick hon på Samhällsvetenskaplig linje och de inledande kurserna på universitetet var i nationalekonomi. Sedan dess har det politiska perspektivet fått ge vika för ett allt större företags-intresse och Martina valde att läsa företagsekonomi. I framtiden hoppas hon fortsätta på den inslagna banan, gärna med mer övergripande strategiskt arbete och kanske personalansvar.

David Sellberg, 23 år, sadelmakare

David arbetar som sadelmakare. Det är lätt att tro att han gör hästsadlar, men det gör han inte, utan möbler i skinn och läder. Fortfarande tillverkas sadlar inom yrket, men David har valt att specialisera sig på inredning. Arbetet innebär att han restaurerar och nytillverkar allt från läder-detaljer i hemmet till skinnsoffor och läder-fåtöljer. Sedan några år tillbaka har David ett nära samarbete med den kände möbel-designern Jonas Bohlin. Deras samarbete resulterade nyligen i en svart och vit kohudssoffa till Möbelmässan.

– Det är väldigt kul att jobba med Jonas. När han visar ritningen på en möbel kan jag rekommendera ett skinn som jag tycker passar och berätta för honom hur resultatet kommer att bli med olika sorters läder. Därför är det viktigt för mig att ha goda kunskaper i både form och material.

Under åren har Davids formintresse vuxit sig starkt och designtidningar är numera självklar läsning. Men valet att bli sadelmakare var inte givet. När David gick i högstadiet visste han inte vad han skulle välja till gymnasiet, men eftersom hans pappa är sadelmakare hoppade han på Hantverksprogrammets sadelmakeriinriktning.

– Jag hade sommarjobbat några veckor på verkstaden och upptäckte att det var kul att arbeta med händerna.

David har ofta mycket att göra i verkstaden och jobbar nästan jämt. När han väl är ledig gillar han att åka snowboard, lyssna på musik, hänga på café och resa. Till sommaren ser han fram emot att segla tillsammans med kompisarna.

– När det är saker som ska fixas på båten, som att laga kapell och fixa revor i seglen, är det alltid jag som åker på det. Men det är bara kul. Det är lite synd att båten saknar en ratt, annars skulle jag kunna linda den med läder.