På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

FRÅGOR OCH SVAR OM NYA GYMNASIESKOLAN

Vad innebär den nya betygsskalan?

Svar: Läsåret 2011/2012 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts används en betygsskala sex betygssteg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Detta ska anges med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux.

Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. Betyget D sätts då eleven nått kunskapskraven för E och till övervägande del kunskapskraven för C. Betyget B sätts då eleven nått kunskapskraven för C och till övervägande del kunskapskraven för A.

När kommer den nya betygsskalan att börja gälla?

Svar: Läsåret 2011/12 kommer den nya betygsskalan att införas för de elever som går i årskurs 8, det vill säga vid utgången av höstterminen 2011 kommer dessa elever således att få betyg enligt den nya betygsskalan för första gången. De elever som går i årskurs 9 läsåret 2011/12 kommer dock att få betyg enligt den gamla betygsskalan.

I gymnasieskolan kommer den nya betygsskalan att införas för de elever som påbörjar utbildning efter den 1 juli 2011.

Det finns ännu inga beslut fattade om att betyg ska ges från årskurs 6. Det är ett förslag som regeringen lagt till riksdagen (proposition 2009/10:219 ?Betyg från årskurs 6 i grundskolan?). Beslut väntas fattas av riksdagen i december.

Är den nya skollagen (2010:800) oförändrad gällande elevens rätt till särskilt stöd?

Svar: Ja, rätten till särskilt stöd är i huvudsak oförändrad även om bestämmelserna till viss del är omformulerade från 1985 års skollag. I själva verket innebär den nya skollagen en förstärkning av elevens rätt i och med möjligheten att överklaga beslut om åtgärdsprogram (28 kap. 16 §).

Bestämmelserna angående stöd i 3 kap. 7-9 §§ gäller alla skolformer utom förskolan, komvux, särvux och SFI. I de övriga skolformerna anges att om det befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att behovet utreds och i de fall det behövs se till att det upprättas ett åtgärdsprogram.

När det gäller de obligatoriska skolformerna så anges det i 3 kap. 10 § att det särskilda stödet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under en kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd kontinuerligt under hela skoltiden på grund av exempelvis sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. Syftet med det särskilda stödet är att hjälpa just dessa elever att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det innebär att skolans ansvar för att ge särskilt stöd kvarstår så länge eleven riskerar att inte nå upp till dessa kunskapskrav utan det särskilda stödet.

Se även Skolverkets vägledande PM om Rätt till kunskap och särskilt stöd.

Ska inte mitt barn som lätt når ett godkänt betyg (E) också få resurser i skolan?

Svar: Enligt den nya skollagen (2010:800) ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Även elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 §). Det innebär inte att dessa elever har rätt till särskilt stöd. En strävan för skolan ska dock vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Kommer ett tionde skolår i grundsärskolan att finnas kvar i och med den nya skollagen?

Svar: Nej, men för den elev som inte har gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört, så upphör istället skolplikten ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år (7 kap. 13§).

En elev i grundsärskolan har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås i grundsärskolan. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den garanterade undervisningstiden (7 kap. 15 § ), om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.Se även Skolverkets vägledande PM om Skolplikt och rätt till utbildning

I vilken utsträckning ska eleverna ha tillgång till skolbibliotek enligt den nya skollagen?

Svar: Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek (2 kap. 36 §).

I regeringens proposition "Den nya skollagen ? för kunskap, valfrihet och trygghet" (2009/10:165) anges följande: Tillgången till skolbibliotek måste kunna anordnas på olika sätt beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. En liten skola på landsbygden kan ha behov av andra lösningar än en stor skola i en stor stad. Därför måste anordnandet av skolbibliotek kunna se olika ut utifrån varje skolas eller elevernas olika behov och förutsättningar.

Hur får rektor delegera enligt den nya skollagen?

Svar: Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid skolenheten, som har tillräcklig kompetens och erfarenheter, att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och att besluta i vissa frågor (2 kap. 10 §).

Det anges tydligt i skollagen när rektor inte får delegera sina befogenheter. Det handlar t.ex. om beslut gällande anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp.

Se även Skolverkets vägledande PM om Rektorn och förskolechefen

När ska den nya skollagen börja tillämpas?

Svar: Den nya lagen ska tillämpas på utbildning fr.o.m. den 1 juli 2011. För komvux, särvux och sfi gäller dock att lagen ska tillämpas fr.o.m. 1 juli 2012. Anledningen till att lagen redan trätt i kraft (den 1 augusti 2010) är att vissa beslut med anledning av den nya lagen behöver fattas innan lagen börjar tillämpas.

I lagen (2010:801) om införande av den nya skollagen finns vissa övergångsbestämmelser, se mer om den nämnda lagen i länken nedan.

Lag om införande av skollagen (2010:801)

Hur ser kraven ut för behörighet till gymnasieskolan 2011/12?

Svar: För samtliga nationella program gäller att eleven ska ha godkänt betyg i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik.

För de högskoleförberedande programmen gäller dessutom att eleven ska ha godkända betyg i ytterligare nio ämnen dvs. i sammanlagt tolv ämnen. För yrkesprogrammen gäller godkända betyg i ytterligare fem ämnen, dvs. i åtta ämnen sammanlagt.

I 6 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) finns nya bestämmelser om kompletterande behörighetskrav till vissa högskoleförberedande program. För ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de ytterligare nio behörighetsgivande ämnena vara geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För det naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi. För det estetiska programmet gäller vilka nio ämnen som helst utöver de tre ovan nämnda. 

LÄS MER PÅ SKOLVERKET