På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Ett speciellt gymnasium: Skolan där alla hörs

Tänk dig att du hör alla ljud omkring dig uppmickade samtidigt, och på samma volym. Så är det att höra för Daniel Nises och Joel Åström. De är hörselskadade och går båda sista året på energiprogrammet på Tullängsgymnasiet i Örebro, en del av Riksgymnasiet för döva, RGD, och Riksgymnasiet för hörselskadade, RGH.Även om du har problem med hörseln kan du ofta höra det mesta ändå, med hjälp av särskild hörselteknik. Det är i bullriga miljöer som det kan vara svårt, när alla ljud låter lika mycket. I cafeterian och i korridorerna på Tullängsskolan är det därför många som pratar teckenspråk med varandra.– Ju tidigare du lär dig att teckna desto bättre, säger Joel.Han läste teckenspråk som individuellt val i ettan, men annars har han lärt sig det på egen hand.– Jag kan det bara sådär bra, men Daniel är ett riktigt proffs, säger Joel. Daniel har gått på specialskola för döva och hörselskadade i Örebro hela skolgången. Fast än han är från Mora. I grundskolan pendlade han, men när han började gymnasiet valde han, hans mamma och bror att flytta ner. Det är ganska vanligt att familjer gör så.Joel, som är från Skellefteå, bor istället på elevkollektiv. Runt 40 elever bor tillsammans i ett lägenhetshus med gemensamma utrymmen som kök och sällskapsrum. Det är alltid personal i huset när eleverna är där.– Det kändes lite jobbigt i början att flytta, innan man fick nya vänner. Det är en utmaning och ett äventyr att bo själv. Men vi far hem varannan helg, säger Joel. Joel har gått med hörande elever hela grundskolan, och även det första gymnasieåret. När han väl bestämde sig för att börja på rgd/rgh var det mycket för att få träffa andra hörselskadade och döva. När man bor i en småstad med få hörselskadade kan man lätt känna sig uttittad, berättar han. Vissa människor dumförklarar en när man måste fråga igen vad någon har sagt för att man inte hörde. Någon kanske pratar extra långsamt med en. Någon förundras över »hur bra man pratar«.– Ibland har jag till och med behövt förklara att det bara är hörseln det är fel på. Vissa verkar tro att man är helt borta för att man är hörselskadad, säger Joel.Men i Örebro är det ingen som bryr sig ens om folk på stan pratar teckenspråk. Många döva och hörselskadade stannar kvar i staden även efter skolgången, och den har blivit som ett centrum för döva ungdomar.– Det är en annan stämning här, och man kan umgås med folk som är lika en själv. Det går att slappna av mer då, säger Joel. Det var ganska många där hemma som tyckte att det var ett misstag att flytta till Örebro, att lämna kompisar och kontakter som kanske skulle kunna leda till jobb. Men det har varit värt det, tycker han. Han har fått mer ut av undervisningen än vad han tror att han hade fått i Skellefteå. Här är de tre i klassen, uppe i Skellefteå är de sexton stycken. Och här finns också tekniken för en bra studiemiljö för hörselskadade, som speciella ljudsystem i klassrummen, och golv- och takplattor som dämpar akustiken. – Jag tror att jag har fått en djupare förståelse för det vi har lärt oss. Och så har jag gjort mina apu (arbetsplatsför- lagd utbildning, ung. praktik) hemma så jag har kontakter med arbetslivet ändå, säger han.Att det blev just energiprogrammet med vvs-inriktning för Joel och Daniel har både att göra med det att de gillar det praktiska och möjligheten att få jobb i framtiden.– Det är brist på vvs-montörer i hela Sverige, så det finns goda chanser att hitta arbetstillfällen, säger Daniel. Joel vill bli rörmokare medan Daniel har fastnat för svetsning.– Jag gillade det när vi gjorde det i skolan och vill lära mig mer om det.Bland annat för att jag gillar tanken på att hålla gamla traditioner vid liv. Ofta är det robotar som gör allt nuförtiden. Det är kul att kunna svetsa bättre än en robot, säger han. Daniel ägnar också en stor del av sin tid åt basket. Han går riksidrottsgymnasiet, rig, för döva eller hörselskadade ungdomar som idrottar på hög nivå och vill elitsatsa. rig har inga egna klasser, deras elever får istället ett specialschema som gör att de kan kombinera studier och träning. De tränar och spelar med lokala lag, men har vissa fyspass i skolan.Eftersom det tar mycket tid har Daniel gått gymnasiet på fyra år istället för tre. Och även om han tycker att det vore kul att se hur långt han kan komma inom basketen är planen efter studenten att gå en svetsskola i Karlstad.Det är bara någon månad kvar till utspringet. Planeringen inför det är i full gång och Joel och Daniel funderar på att fira genom att köra runt i en grävskopa på stan. Om man får.– Då kan man sitta där som en kung, det vore kul, säger Daniel.