På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Backstage på Backstage

Richard Tankred,

25 år, skådespelare

Rickard visste tidigt att han ville bli skådespelare. Redan i nionde klass stod han på scen när hans skola ordnade temadagar med den fria teatergruppen Ung Utan Pung. Han fick blodad tand och gick tillsammans med sina bästa kompisar till teatern varje kväll för att repa och umgås. Under fem år var teatergruppen hela hans liv, och samtidigt en bra och tuff skola.

– Det har varit både lyxigt och jobbigt på samma gång. Lyxigt för att jag tidigt fick spela inför stor publik, jobbigt för att det var krävande. Jag var hemma väldigt lite och hade dåligt med pengar. Jag fick slita, men det funkar att slita när man har kul.

180 spelningar och flera turnéer senare fick Rickard en roll i drama-

tiseringen av den tecknade serien Rocky på teatern Backstage, Stockholms stadsteaters unga scen. Under året som följde gjorde han inget annat än att repa, sova och äta.

– Pjäsen är det enda man har i pallet under repetitionerna. Jag flaggar av ett par månader från min omgivning och blir som ett barn. Man vill vara så öppen och flängd som möjligt för att komma på roliga grejer.

Det är när det svänger på scen, när allt känns rätt, som Rickard tycker yrket är som roligast. Kändisskapet finner han helt ointressant. Det är ihåligt och kan inte ge annat än en flyktig tillfredsställelse.

Sanna Rayman,

25 år, marknadsförare

Sanna Rayman ansvarar för marknadsföringen på Backstage. Hon bearbetar press, bokar annonsplatser och ansvarar för produktionen av affischer och program. Framförallt handlar jobbet om prat och diplomati förklarar hon.

– På en teater finns det många starka konstnärliga viljor att tampas med. När jag tar fram en affisch vill alla inblandade parter – regissören, skådisarna, fotografen och formgivaren – få igenom sina synpunkter. Det kräver mycket diplomati!

Sanna saknar formell utbildning i marknadsföring. Snarare var det intresset för kultur och lusten att skriva som drog henne till Backstage. Att skapa intresse för de »smala« pjäserna kan ibland vara en svår, näst-intill omöjlig, uppgift. Men Rockyproduktionen beskriver hon som en marknadsförares våta dröm.

– Vi hade inget färdigt material till presskonferensen och vid första

biljettsläppet var inte ens affischerna klara. Men det gjorde inget, eftersom efterfrågan på biljetter är enorm. Vid varje biljettsläpp blir det rock’n roll och våra system pajar ihop.

Mattias Gustafsson,

25 år, ljudtekniker

För Mattias Gustavsson var vägen till ljudtekniker allt annat än krokig. Direkt efter gymnasiet läste han till ljudingenjör på Piteå musikhögskola, en utbildning som förenade Mattias två största intressen – musik och elektronik. Nyexaminerad sökte han sig till teaterscenen, först till Riks-teatern och nu Backstage. Det är i »nuet« Mattias vill arbeta.

– Jag är mest intresserad av att jobba live, med teater och levande musik. Spänningen, att inte riktigt veta vad som ska hända, är lockande.

För det mesta har låtar hamnat på rätt plats och tekniken hållit, men när Mattias lät sig ryckas med av applåderna vid en Rockyföreställning lade förstärkarna av. Snabbt fick han programmera in nya högtalare och tillslut var det nog ingen som märkte incidenten. Rocky är den produktion som Mattias tycker att det har varit roligast att jobba med.

– Ljudet är komplext och ganska avancerat. Det spelas nästan musik hela tiden. Med hjälp av bakgrundsmusiken skapar jag miljöer. Det är nästan filmiskt!

För Mattias handlar det mycket om att från arkivet plocka fram ljud-effekter som finns beskrivna i manus. Ibland skapar han egna ljud, som han spelar in i studion eller direkt från verkliga livet. Det krävs inte bara musiköra för att lyckas som ljudtekniker, det gäller också att ha is i magen och vara social.

– Regissörer och skådespelare som står inför en premiär har nerverna utanpå kroppen, då måste man veta hur man ska kommunicera.

Mikael Henriksson,

27 år, maskör

Mikael hade tröttnat på sitt jobb som skidlärare. Under ett besök i Stads-teaterns mask- och perukavdelning fascinerades han av märkliga masker och brinnande gaslågor. Han sökte till Stadsteaterns egen maskörutbildning, och kom in! Nu fyra år senare gör han sitt exjobb för Rocky.

– Jag är jätteglad att jag fick det konstnärliga ansvaret för just Rocky, jag förstod att det kunde bli rätt skruvat när en seriefigur blev pjäs. Att jobba som maskör är det ultimata yrket – jag får jobba med konst, fast på teatern.

Som maskör arbetar Mikael med allt på skådespelaren som inte är kostym. Med hjälp av peruker, smink och attribut som lösnäsor, hakor och vårtor ändrar eller förstärker han en persons karaktärsdrag. Han måste också kunna tillverka peruker, som oftast görs av äkta hår.

– Vi hämtar håret från vårt stora lager på teatern. Hittar man inte det man vill ha kan man ringa till Tyskland eller Italien och beställa 35 cm hår i nyans c 35. En lite märklig business det där!