Vanliga missförstånd inför Gymnasievalet

Vi vet att många har bra koll på vad som gäller inför gymnasievalet. Ibland kan det ändå finnas en del missförstånd. Här har vi listat 8 vanliga missförstånd

”Jag kan inte läsa vidare på högskola om jag läser ett yrkesprogram på gymnasiet”
Fel, fel fel. Det kan du visst! För att senare kunna söka vidare till högskola eller universitet så behöver du grundläggande behörighet. För att få grundläggande behörighet till högskolestudier krävs det att du väljer till kurserna svenska 2 och 3 samt engelska 6.  Det har du alltid rätt att göra inom dina 2500p som du läser under 3 år på gymnasiet.
Ibland kan det krävas att du kompletterar med fler kurser om det är ett specifikt program som du vill läsa på universitet. Det kan du ofta också göra på gymnasiet, annars kan du alltid läsa upp ämnena som krävs på Komvux. Lär mer om gymnasieskolan här.

”Om jag väljer fel program eller skola så är det ju bara att byta”
Riktigt så enkelt är det inte.  Alla elever som söker i tid tas in i tur och ordning, den elev som har högst betyg kommer in först, näst högst kommer in därefter osv. Om du vill ändra dig och byta program eller skola efter ansökningsperioden är slut eller så sent som när skolan har börjat, så är det inte helt enkelt. Du kan endast byta skola och program om det finns lediga platser på programmet och skolan. Populära skolor med högre antagningsgräns har ofta fulla klasser och tar därför inte emot nya elever.

”Mamma, kompisen, farfar, syrran, och fysikläraren.. vet vad jag passar som”
Så behöver det inte vara. Du känner dig själv bäst och det är ditt val och din framtid det handlar om. Givetvis kan det vara bra att prata med vänner och familj för att diskutera gymnasievalet. Kanske har någon en viktig synpunkt som du inte tidigare tänkt på?
Ps. Det är ändå alltid du som fattar beslutet.

”HJÄLP! jag vet inte vad jag vill jobba med därför kan jag inte välja”
Du behöver inte veta nu vad du vill jobba med från att du tar studenten till att du blir 67 år. Det är väldigt få personer som jobbar med det som de trodde att de skulle göra när de var 15 år. Du kan alltid ändra dig och byta spår efter gymnasiet.
Du kommer kanske att resa, plugga något helt annat eller börja jobba med något som du aldrig tänkt på tidigare.
Ibland kan det vara bra att bara tänka på ”nästa tre år” vad vill du göra då? Det kanske räcker så?
Ett tips kan vara att besöka Framtid.se. där hittar du inspiration och du kan läsa om hundratals yrken och vägen dit! På Framtid.se hittar du också information om  framtidens arbetsmarknad och vilka yrken som kommer att behövas i framtiden.

”Om jag väljer brett så har jag många möjligheter senare”
Njaaa.. riktigt så enkelt är det inte.
Störst möjligheter efter gymnasiet har du faktiskt om du har höga betyg. Då spelar det ingen roll vilket program du läst på. Ett A i kursen ”Djuren i Naturbruket” på Naturbruksprogrammet är lika mycket värt som ett A i kursen ”Biologi ”på Naturvetenskapsprogrammet. Olika 100 poängs kurser har samma påverkan på meritvärdet.
Däremot kan det vara så att du senare vill studera vidare på en utbildning som kräver en viss behörighet (dvs att du  har läst en del kurser - förkunskap) i så fall kan du behöva lägga till en del kurser.
T.ex. om en elev väljer att läsa Samhällsvetenskapsprogrammet, går ut med betyget ”E” i de flesta ämnena -  bra nog. Men sen då?
Det kanske kan vara värt att fundera på om eleven istället väljer Bygg och anläggningsprogrammet inriktning Plåtslagare. Eleven läser till behörigheten för att läsa på högskola eller universitet. Vad händer sen då?
Eleven kan börja jobba som plåtslagare direkt – eleven har ju en yrkesutbildning! Dessutom finns möjlighet att studera vidare samtidigt eller senare i livet? Värt att fundera på!
Sammanfattning:  Störst möjlighet att komma ut i arbetslivet efter gymnasiet har den som har lärt sig ett yrke, dvs har läst på ett yrkesprogram! Störst möjlighet att komma in på yrkeshögskola har också den som läst ett yrkesprogram. Störst möjlighet att komma in på universitetet har den som är behörig och har höga betyg.

”Efter Naturvetenskapsprogrammet kan man bli allt”
Samma svar som ovan ”Om jag väljer brett”
Naturvetenskapsprogrammet ger behörighet till många utbildningar på högskola och universitet, därför har du rätt att söka många utbildningar.
Det är fortfarande betygen som avgör.

”Det är slappt att läsa på distans”
Nej, nej, nej – att studera på distans, d.v.s. att inte alltid vara schemalagd i skolan är ofta mer krävande. För distansutbildningar behöver du ta mycket eget ansvar och disciplin att studera på egen hand.

”Förra året var antagningskravet 215p det betyder att jag kommer att komma in”
Nej, nej, nej – antagningskraven ändras varje år.
Antagningskravet ändras även från det preliminära valet till den slutliga antagningen. Därför kan du faktiskt aldrig vara säker.
Antagningskraven kan dock ge dig en liten uppfattning om antagningspoäng – men i vissa fall kan även det ändras.
Du kan hitta tidigare intagningspoäng på ditt antagningskanlis hemsida - här hittar du kontaktuppgifter till landets antagningskanslier>>

Något annat missförstånd? Något som du inte förstår?
Vi kan förklara ännu mer – skriv din fråga till oss på FrågaSYV.se.
Så svarar vi – nästan direkt.